Kranskärlssjukdom orsakas av att plack byggs upp i kransartärerna, vilket skapar blockeringar längs kärlväggarna. Detta minskar blodflödet till hjärtat och tvingar det att arbeta hårdare än normalt. Över tid ökar belastningen på hjärtat, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. Det finns dock flera behandlingsmetoder som kan bromsa sjukdomens utveckling och minska risken för hjärtproblem.
Kolesterol är i grunden fett som cirkulerar i blodet och som kan bilda klumpar och blockeringar som bidrar till kranskärlssjukdom. Genom att äta en kost med lågt innehåll av mättat fett samt begränsa överflödiga kalorier och socker, som lagras som fett i kroppen, minskar du risken att utveckla sjukdomen.
För personer med hög risk för kranskärlssjukdom bör LDL-kolesterolet ligga på 70 mg/dl eller lägre, medan 100–130 mg/dl gäller för dem med medelhög till låg risk. Triglyceridnivåerna bör hållas under 150 mg/dl. För att få reda på dina värden behöver du göra ett blodprov, och för att resultatet ska bli så exakt som möjligt krävs att du fastar i minst 12 timmar före provtagningen.
Det finns ett väl dokumenterat samband mellan tandköttsinflammation (parodontit) och kranskärlssjukdom. Tandköttsinflammation orsakas av plack som bildas genom bakterieansamlingar och härdad tandsten under tandköttet. Bakterierna bakom denna ansamling kan få blodceller att levra sig, vilket ökar risken för hjärtsjukdom.
För att förebygga problem bör du låta rengöra tänderna hos tandhygienist var tredje till sjätte månad. Om tandköttsinflammation redan finns kan en djuprengöring av tandköttet behövas för att eliminera bakterierna.
Många patienter rekommenderas att ta acetylsalicylsyra (aspirin) dagligen för att lindra symtom på kranskärlssjukdom. Aspirin hämmar bildningen av blodproppar och förbättrar blodflödet. Ta tabletten med ett helt glas vatten, helst i samband med en måltid, för att minska risken för magbesvär.
Läkemedel som statiner, niacin och fibrater kan hjälpa till att sänka de kolesterolnivåer som bidrar till sjukdomen. Betablockerare och kalciumantagonister verkar utvidgande på artärerna, vilket ger ett ökat blodflöde. Diskutera alltid vilka läkemedelsalternativ som passar dig bäst med din läkare om du har fått diagnosen kranskärlssjukdom.
I vissa fall krävs kirurgi för att behandla kranskärlssjukdom. Vanliga ingrepp inkluderar:
Aterektomi: En kateter förs in i den blockerade artären för att avlägsna placket.
Balloonvidgning (angioplastik): En ballong förs in i artären och blåses upp för att vidga kärl och öka blodflödet.
Koronär bypass-operation: Den blockerade artären kringgås genom att ett nytt blodkärl transplanteras in.
Dessa operationer är invasiva och kräver en betydande återhämtningstid. Dessutom kan det i vissa fall behövas fler än ett ingrepp för att behandlingen ska bli helt framgångsrik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online