Enligt American Heart Association är kranskärlssjukdom den ledande dödsorsaken för både män och kvinnor i USA. Redan år 2000 led 13 miljoner amerikaner av någon form av hjärtsjukdom. Kostvanor, livsstil och genetik spelar alla en avgörande roll i patogenesen – alltså i hur sjukdomen uppstår och fortskrider.
Hjärtsjukdom kan utvecklas utifrån tre huvudsakliga förhållanden. Arterioskleros är den vanligaste patogenesen, där hjärtat försämras långsamt över tid. Processen drivs framför allt av dåliga kostvanor i kombination med minimal fysisk aktivitet. Hjärtinfektioner, exempelvis reumatisk feber, kan också leda till hjärtsjukdom genom att försvaga hjärtmuskeln. Dessutom löper personer som föds med ett medfött hjärtfel ökad risk att drabbas av sjukdomen senare i livet.
Patogenesen vid hjärtsjukdom inleds när artärerna som leder blod till hjärtat blir blockerade eller tilltäppta. Med tiden ansamlas ett material som kallas plack i kärlens gångar. Plack består av överskottskolesterol som transporteras med blodet. Så småningom hindrar blockeringarna hjärtat från att få blod, vilket i sin tur berövar hjärtmuskeln det syre den behöver för att fungera. Plackansamlingarna försvagar dessutom kärlväggarna, vilket nedsätter deras totala funktion och förmåga att transportera blod till hjärtat.
Arterioskleros är ett tillstånd där kroppens artärer stelnar. Detta sker till följd av att plack byggs upp längs kärlväggarna. Kärlen blir tjockare och smalare, vilket begränsar mängden blod som passerar igenom. Som ett resultat måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blod genom kroppen. Med tiden börjar hjärtmuskeln försvagas och kan till slut brytas ner. Dessa förhållanden ökar risken för hjärtsvikt – ett tillstånd där hjärtat inte längre klarar av att pumpa den mängd blod som krävs för att upprätthålla normala kroppsfunktioner. När artärerna som leder direkt till hjärtat stelnar, hindras syresatt blod från att nå hjärtmuskeln, vilket innebär akut risk för hjärtinfarkt.
Hjärtmuskeln innehåller ett nätverk av elektriska signaler som styr hur hjärtslagen upprätthålls. Signalerna leds från hjärtats övre delar ner till kamrarna och samordnar på så vis hjärtslagens rytm. Onormala hjärtrytmer – så kallade arytmier – kan också ingå i patogenesen vid hjärtsjukdom. Medfödda hjärtfel, högt blodtryck, diabetes och rökning är samtliga faktorer som kan störa signalöverföringen inom hjärtmuskeln.
Även om kost och motion spelar en central roll för att förebygga hjärtsjukdom finns det flera andra riskfaktorer att ta hänsyn till:
Patogenesen vid hjärtsjukdom är en gradvis process där plackansamlingar, åderförkalkning och rytmrubbningar successivt försämrar hjärtats funktion. Genom att kombinera hälsosamma kostvanor, regelbunden motion, rökstopp samt kontroller av blodtryck och kolesterolvärden går risken att minska betydligt. Tidig upptäckt och livsstilsförändringar är nyckeln till ett starkare och friskare hjärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online