Stroke räknas som en av de allvarligaste folksjukdomarna och kräver ofta en lång och krävande rehabilitering. De som överlever en stroke ställs inför en tuff verklighet: utan träning och terapi kan de riskera att aldrig återfå sin tidigare självständighet. Här spelar arbetsterapin en avgörande roll för återhämtningen.
En cerebrovaskulär accident (CVA), alltså en stroke, kan beskrivas som en "hjärtinfarkt i hjärnan". Medan en hjärtinfarkt orsakas av en kraftig blockering som hindrar blodflödet från hjärtat till kroppen, uppstår en stroke genom en blockering i artärerna som försörjer hjärnan med blod. Eftersom hjärnan är kroppens kontrollcenter påverkas olika funktioner i varierande grad – vissa blir nedsatta medan andra kan gå helt förlorade.
Omfattningen av hjärnskadan bedöms utifrån hur stor skadan är och vilka områden i hjärnan som drabbats hårdast. Partiell förlamning (hemiplegi), nedsatt reaktionsförmåga, svårigheter att kommunicera, minnesförlust och känslomässiga besvär är vanliga symtom hos strokepatienter. I samråd med läkare har arbetsterapin – ofta i samarbete med fysioterapeuter och logopeder – som mål att ta fram ett rehabiliteringsprogram baserat på patientens dagliga aktiviteter, så kallade ADL (Activities of Daily Living). Det handlar om de grundläggande färdigheter som en person behöver för att kunna ta hand om sig själv.
Arbetsterapi för strokepatienter fokuserar på muskelkoordination samt både grov- och finmotorik, vilket nästan alla strokepatienter har svårt med. Grundidén är att lära patienten nya sätt att utföra vardagliga aktiviteter, exempelvis toalettbesök, personlig hygien, påklädning och att äta. Målet är att patienten ska aktivera sitt sinne och lära sig använda de drabbade armarna och benen genom enkla men krävande övningar, som att stapla koner i olika storlekar, hantera dörrlås och bygga med små klossar.
Patientens åtgärdsplan – det behandlingsschema som läkaren och arbetsterapeuten gemensamt tar fram – genomförs av arbetsterapiassistenter med hjälp av särskilda redskap eller vanliga hushållsföremål som anpassats för säkerhet. Böjbara skedar och specialutformade bestick är exempel på sådana hjälpmedel. Övningarna anpassas ofta efter patientens intressen, eftersom arbetsterapin bygger på principen att patienter inte anstränger sig om de inte tycker att aktiviteten känns meningsfull.
Forskning visar att insatser från arbetsterapi är mycket värdefulla för strokepatienter och hjälper dem att uppnå en acceptabel grad av fungerande självständighet. Antalet behandlingspass beror helt på hur allvarlig strokepatientens skada är, men den mesta ordinerade terapin kan slutföras framgångsrikt inom ungefär tre veckor. Efter utskrivning får patienterna en anpassad träningsplan att fortsätta med hemma – vilket ger dem verktygen att själva ta kontroll över sin fortsatta återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online