
För mycket vätska runt hjärtat kallas perikardiell effusion. Hjärtat omges av en säck som heter perikardiet, som normalt innehåller en liten mängd vätska som fungerar som smörjmedel. Vid vissa tillstånd kan dock överflödig vätska – ibland även blod – ansamlas i detta utrymme och sätta press på hjärtmuskeln.
När trycket på hjärtat ökar kan det ge upphov till flera olika besvär. Vanliga symtom är:
I vissa fall går det att fastställa en tydlig orsak, men det händer också att orsaken aldrig blir helt klarlagd.
Överflödig vätska runt hjärtat beror ofta på en sjukdom som orsakar inflammation i kroppen. Det gäller bland annat reumatoid artrit, lupus, hiv/aids samt vissa cancerformer. Även infektioner – oavsett om de orsakas av virus, bakterier, svamp eller parasiter – kan leda till att extra vätska bildas.
Ett underaktivt sköldkörtel, så kallad hypotyroidism, kan också bidra till tillståndet. Nedsatt sköldkörtelfunktion leder till förhöjda nivåer av total kolesterol och LDL-kolesterol (det så kallade "onda" kolesterolet), samt eventuella förändringar av HDL-kolesterolet. Detta belastar hjärtat och kan därmed öka risken för vätskeansamling.
Inflammation i perikardiet kan uppstå efter en hjärtinfarkt eller en hjärtoperation. Behandlingar som strålterapi och kemoterapi har dessutom kopplats samman med utvecklingen av perikardiell effusion.
Vissa mediciner kan göra dig mer benägen att drabbas av vätska runt hjärtat. De mest förekommande är:
Om du behandlas med något av dessa läkemedel och upplever symtom som bröstsmärta eller andnöd är det viktigt att kontakta vården.
Ett tillstånd som kallas uremi kan också leda till alltför stor vätskeansamling. Uremi uppstår när avfallsprodukter ansamlas i blodet på grund av njursvikt. Perikardit verkar dessutom vara vanligare hos vissa patienter som genomgår dialysbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online