Behandling av mitralisklaffstenos – så lindrar du symtomen

Hjärtat består av fyra klaffar som reglerar blodflödet. En av dessa är mitralisklaffen, som sitter mellan förmaket och kammaren på hjärtats vänstra sida. Vid mitralisklaffstenos är klaffens öppning förträngd eller blockerad, vilket gör att den inte kan öppna sig normalt. Detta hindrar blodet från att strömma fritt från vänster förmak (atrium) till vänster kammare (ventrikel).

En nedsatt klaffunktion påverkar inte bara blodflödet i själva hjärtat utan även cirkulationen i resten av kroppen. Med tiden börjar därför olika symtom uppstå till följd av det störda blodflödet.

Vanliga symtom vid mitralisklaffstenos

• Trötthet och svaghet, särskilt vid fysisk aktivitet
• Svullnad i anklar och fötter
• Andnöd som förvärras när man ligger ner eller anstränger sig
• Hjärtklappning och obehag i bröstet
• Andningsproblem som bronkit, kraftig hosta och ibland upphostning av slem blandat med blod

Alla dessa symtom förvärras vid aktiviteter som kräver ansträngning. Mitralisklaffstenos kan debutera i vilken ålder som helst, men drabbar oftast personer mellan 20 och 50 år.

Mål med behandlingen

Behandlingen syftar till att kontrollera symtomen samt att förebygga och behandla eventuella komplikationer. Nedan följer de viktigaste stegen.

1. Läkemedelsbehandling

Ta mediciner som hjälper till att minska eller kontrollera symtomen. Antikoagulantia kan ordineras för att förebygga att blodproppar bildas eller vandrar från hjärtat till andra delar av kroppen. Diuretika ges för att minska vätskeansamlingar i lungorna eller andra drabbade områden. Digoxin kan förskrivas vid förmaksflimmer.

2. Vila och undvik ansträngning

Undvik krävande fysiska aktiviteter och se till att få gott om vila. Avslappning spelar en stor roll för att lindra tröttheten.

3. Håll en upprätt position

När du ligger ner bör du ligga med upphöjd överkropp, exempelvis i en lutande ställning. Denna position underlättar andningen.

4. Träna på andningsövningar

Regelbundna andningsövningar förbättrar lungornas expansionsförmåga och hjälper dig att andas lugnare när andnöden kommer.

5. Reparation eller utbyte av klaffen

Diskutera med din läkare om ett kirurgiskt ingrepp för att reparera eller ersätta den skadade mitralisklaffen. Båda metoderna hjälper till att frigöra passagen genom klaffen, vilket främjar ett normalt blodflöde genom hjärtat och hela kroppen.

6. Valvuloplastik med ballongkateter

Rådfråga din läkare om valvuloplastik, även kallad perkutan mitralisballongvidgning. Vid detta ingrepp förs en kateter in i en ven i benet och leds hela vägen upp till hjärtat. Ballongen på kateterns spets blåses upp för att vidga den förträngda öppningen i mitralisklaffen, vilket förbättrar blodflödet.

Kom alltid ihåg att kontakta din läkare för en individuell bedömning innan du påbörjar någon behandling.