Perikardiet är en säckliknande hinna som omger hjärtat och består av två lager: parietalperikardiet, det yttre fibrösa lagret, och visceralperikardiet, ett tunt seröst innerlager. Perikardit är en inflammation i ett eller båda dessa lager och kan orsakas av virusinfektioner, autoimmuna sjukdomar, hjärtinfarkt eller andra underliggande tillstånd.
En korrekt diagnos kräver alltid medicinsk expertis. Nedan följer de viktigaste stegen som läkare använder för att identifiera perikardit.
Börja alltid med att kontakta din läkare, som avgör vilka undersökningar som behövs. Endast medicinsk personal kan fastställa om du har perikardit. Utredningen inleds med en klinisk undersökning samt blodprov som ofta visar förhöjda värden av CRP, sänka och ibland troponin.
Huvudsymtomet vid perikardit är bröstsmärta. Smärtan kan beskrivas som molande, brännande, dov, tryckande eller skärande och varierar från mild till intensiv. Den förvärras typiskt vid djup inandning, när man ligger platt på rygg eller vid sväljning, medan den ofta lindras när man sitter framåtlutad. Feber, trötthet och andningsbesvär kan också förekomma.
Med ett stetoskop lyssnar läkaren efter det karakteristiska perikardiala friktionsljudet, som ofta räcker för att ställa diagnosen akut perikardit. Ljudet låter som läder som gnids mot läder och hörs bäst när stetoskopet placeras över nedre delen av bröstbenets vänsterkant. Ljudet förstärks vanligtvis när patienten lutar sig framåt och håller andan efter utandning.
Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) är metoden av val när man misstänker perikardieffusion, det vill säga vätskeansamling mellan perikardiebladen. I M-mode bör undersökningen visa ett bestående ekofritt utrymme mellan epikardiet och perikardiet. Observera att ett sådant utrymme även kan orsakas av epikardialt fett, pleuravätska eller en tumör i perikardiet, vilket måste beaktas vid tolkningen.
Ett röntgenavbildning av bröstkorgen kan ge värdefull information. En stor perikardieeffusion syns som en förstorad hjärtsilhuett med en karakteristisk flaskform. Mindre effusioner, under några hundra milliliter, kan dock helt normal utseende silhuett, vilket innebär att en normal lungröntgen inte utesluter perikardit.
Akut perikardit ger ofta typiska förändringar på elektrokardiogrammet (EKG) som utvecklas i fyra stadier:
Alla patienter genomgår inte alla stadier, och vissa har endast diskreta EKG-förändringar. Därför kombineras alltid EKG med övrig klinisk information.
Diagnosen perikardit bygger på en kombination av typiska symtom, auskultation av friktionsljud, blodprover, ekokardiografi, lungröntgen och EKG-förändringar. Söker du vård tidigt ökar chansen till snabb behandling och gott tillfrisknande, eftersom de flesta fall av akut perikardit läker bra med rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online