Om du lider av kärlkramp (angina pectoris) är det troligt att läkemedel kommer att ingå i din behandlingsplan. Innan du bestämmer dig för ett visst preparat bör du alltid rådfråga din läkare om dina alternativ. Lär dig hur de olika läkemedlen fungerar och vad som passar bäst för just ditt tillstånd. Här går vi igenom de vanligaste läkemedelsgrupperna mot kärlkramp, hur de verkar och vilka biverkningar du bör känna till.
Nitrater vidgar artärerna, förbättrar blodflödet och lindrar bröstsmärta samtidigt som hjärtats arbetsbörda minskar. Använd dem långsiktigt om din kärlkramp ofta uppstår i samband med dagliga aktiviteter, ta dem vid ett akut anginaanfall eller förebyggande innan du utsätter dig för fysiskt eller känslomässigt krävande situationer.
Läkemedlet finns i flera former: tabletter, spray som tas under tungan eller plåster som appliceras på huden.
Vanliga biverkningar: lågt blodtryck, huvudvärk, yrsel, pulserande känsla i huvudet samt en brännande känsla under tungan.
Betablockerare sänker hjärtfrekvensen, blodtrycket och hjärtats arbetsbelastning, vilket gör att hjärtat behöver mindre syre. Det minskar både frekvensen och svårighetsgraden av kärlkrampsbesvären.
För maximal nytta bör behandlingen påbörjas tidigt och fortsätta under de första sex månaderna efter en hjärtinfarkt.
Vanliga biverkningar: cirkulationsproblem, yrsel, trötthet, sömnlöshet samt höjda blodsockernivåer hos personer med diabetes.
Rådfråga alltid din läkare innan du använder betablockerare om du har andra sjukdomar eller allergier, eftersom preparaten kan interagera med annan medicinering.
Kalciumantagonister ökar blodflödet till hjärtat, sänker blodtrycket och hindrar kalcium från att tränga in i hjärtmuskelns och blodkärlens celler. Det gör att kärlen slappnar av och hjärtat får lättare att arbeta.
Preparaten kan kombineras med betablockerare och nitrater för en förstärkt effekt när en ensam läkemedelsgrupp inte räcker till.
Vanliga biverkningar: yrsel, huvudvärk, lågt blodtryck, svaghetskänsla, förstoppning, svullna ben och vrister samt förändringar i hjärtrytmen.
Trombolytika, så kallade koagelupplösande läkemedel, är mest effektiva om de ges inom de första timmarna efter en hjärtinfarkt. De löser upp blodproppar som blockerar kranskärlen och begränsar därmed skadan på hjärtmuskeln.
Behandlingen ska undvikas om du tidigare haft stroke, har ett blödande magsår, hjärntumör, obehandlat högt blodtryck, en blödningsrubbning, nyligen genomgått operation eller har en skada eller eventuell bristning i aorta.
Din ålder och vikt vägs också in när läkaren bedömer dosering och lämplighet.
Vanliga biverkningar: kraftiga blödningar, feber, lågt blodtryck, oregelbunden hjärtrytm samt allergiska reaktioner.
Antikoagulantia, ofta kallade blodförtunnande läkemedel, minskar blodets förmåga att koagulera. De kan tas tillsammans med andra trombocythämmande preparat för att förebygga eller begränsa skador på hjärtmuskeln.
En viktig fördel med behandlingen är att den minskar risken för både stroke och återkommande hjärtinfarkt.
Vanliga biverkningar: ökad blåsbildning, ihållande smärta i huvud, rygg eller nacke, blödande tandkött, blod i urinen eller blodig upphostning, mörka avföringar eller förstoppning samt förlängda eller kraftiga menstruationsblödningar. Kontakta vården om du upplever något av detta.
Fråga din läkare om acetylsalicylsyra (aspirin) är lämpligt vid stabil eller instabil kärlkramp. Många använder det för att minska risken för ny hjärtinfarkt efter en bypassoperation eller ballongvidgning, medan andra får det ordinerat i samband med en hjärtsjukdomsdiagnos. Aspirin kan även övervägas för friska personer över 50 år som har ökad risk för hjärtsjukdom.
Vid en misstänkt hjärtinfarkt ska tabletten tuggas – inte sväljas hel – så att den verkar snabbare.
Vanliga biverkningar: gastrit, mag-tarmblödning och allergiska reaktioner.
Rådfråga alltid din läkare innan du börjar använda aspirin regelbundet, eftersom daglig användning inte passar alla.
Rätt medicinering vid kärlkramp beror på dina symtom, ditt allmänna hälsotillstånd och eventuella andra sjukdomar. Nitrater lindrar akuta besvär, betablockerare och kalciumantagonister minskar hjärtats belastning, medan trombolytika, antikoagulantia och aspirin framför allt skyddar vid och efter hjärtinfarkt. Diskutera alltid fördelar, risker och biverkningar med din läkare innan du fattar beslut om behandling, och följ noggrant de doser och rutiner som ordineras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online