Hur är hjärtat uppbyggt? En tydlig genomgång av hjärtats struktur

Hjärtat är ett kraftfullt muskelorgan som fungerar som kroppens pump och aldrig vilar. Det består av fyra håligheter: två förmak (atrier) i den övre delen och två kammare (ventriklar) i den nedre delen. Hjärtat är dessutom delat i en höger och en vänster sida av en muskulös vägg, septum, vilket gör att syrerikt och syrefattigt blod aldrig blandas.

Höger och vänster sida – två olika uppgifter

Hjärtats högra sida tar emot syrefattigt blod från kroppen och pumpar det till lungorna, där blodet avger koldioxid och får nytt syre.
Den vänstra sidan tar emot det syrerika blodet från lungorna och pumpar ut det med kraft till hela kroppen via stora kroppspulsådern (aorta). Därför är vänster kammares vägg betydligt tjockare än den högra – den måste arbeta mycket hårdare.

Hjärtväggens tre lager

Hjärtats vägg är uppbyggd av tre distinkta skikt, var och en med sin egen funktion:

• Epikardiet – det yttersta lagret, som består av bindväv och täcker hjärtats yttre yta.
• Myokardiet – det mellanst och tjockaste lagret, som utgörs av hjärtmuskelceller och ansvarar för hjärtats sammandragningar.
• Endokardiet – det innersta lagret, som består av endotelceller och klär hjärtats insida samt bildar hjärtklaffarnas ytskikt.

De fyra hjärtklaffarna

Mellan förmaken och kamrarna, samt mellan kamrarna och de stora kärlen, sitter hjärtklaffarna. Deras uppgift är att se till att blodet flödar åt rätt håll och att förhindra att det rinner bakåt:

• Mitralklappen (vänster förmaksklaff) sitter mellan vänster förmak och vänster kammare.
• Trikuspidalklappen (höger förmaksklaff) sitter mellan höger förmak och höger kammare.
• Aortaklappen sitter mellan vänster kammare och aorta.
• Pulmonalklappen sitter mellan höger kammare och lungartären.

När klaffarna öppnas och stängs i takt med hjärtslagen skapas de karakteristiska ljuden som läkaren hör vid auskultation.

Kranskärlen – hjärtats egen blodförsörjning

Även om hjärtat är fullt av blod kan själva hjärtmuskeln inte ta upp näring direkt från håligheterna. Den försörjs i stället med syrerikt blod genom kranskärlen (koronarartärerna), som omger hjärtat på utsidan. Det syrefattiga blodet leds därefter bort från hjärtmuskeln via hjärtvenerna, som mynnar ut i höger förmak.

Om ett kranskärl blockeras, till exempel av en blodpropp, kan delar av hjärtmuskeln slut få syre – detta är vad som händer vid en hjärtinfarkt. Att förstå hjärtats byggnad är därför också en grund för att förstå många vanliga hjärtsjukdomar.