
Hjärtat är en muskel som aldrig vilar, och likt alla andra muskler kräver det en konstant tillförsel av syrerikt blod. Denna livsviktiga försörjning sköts av hjärtats egna kärl – kransartärerna – som ringlar runt hjärtat som en krona, vilket även gett dem deras namn. Två huvudartärer utgår från aortas rot, strax ovanför aortaklaffen: den vänstra och den högra kransartären.
Den vänstra kransartären (Left Coronary Artery, LCA) utgår från aorta strax ovanför aortaklaffen. Kort efter sitt ursprung delar den sig i två stora grenar:
Den främre nedstigande artären (Left Anterior Descending Artery, LAD), medicinskt benämnd arteria interventricularis anterior, löper ner längs hjärtats framvägg mellan de två kamrarna. Den försörjer främväggen av vänster kammare samt större delen av skiljeväggen (septum) mellan kamrarna.
Eftersom LAD försörjer så stora delar av hjärtmuskeln har den fått smeknamnet ”widow maker” – en blockering här kan orsaka omfattande hjärtinfarkter.
Arteria circumflexa (Left Circumflex Artery, LCX) böjer av runt hjärtats vänstersida i kransfåran och fortsätter mot baksidan. Den försörjer sidoväggen (den laterala väggen) av vänster kammare och hos många personer även bakväggens övre del. Grenar från LCX når dessutom vänster förmak.
Den högra kransartären (Right Coronary Artery, RCA) utgår från aorta strax ovanför aortaklaffen, på hjärtats högersida. Den löper i fåran mellan höger förmak och höger kammare och delar sig i flera viktiga grenar:
Den högra marginalartären (Right Marginal Artery) löper längs hjärtats nederkant och försörjer främväggen av höger kammare, medan mindre grenar når höger förmak.
Den bakre nedstigande artären (Posterior Descending Artery, PDA), eller arteria interventricularis posterior, löper på hjärtats baksida i fåran mellan kamrarna. Den försörjer bakväggarna av kamrarna samt den bakre delen av skiljeväggen.
Hos ungefär 85 procent av befolkningen utgår PDA från höger kransartär, vilket kallas högerdominans. Hos övriga kommer den istället från LCX, så kallad vänsterdominans.
När kransartärerna blir förträngda av åderförfettning (ateroskleros) minskar blodflödet till hjärtmuskeln, vilket kan ge kärlkramp (angina pectoris) i form av tryck eller smärta över bröstet vid ansträngning. Blir en artär helt blockerad uppstår en hjärtinfarkt: den vävnad som artären försörjer får inte längre något syre och börjar skadas. Vilken artär som drabbas avgör vilka delar av hjärtat som påverkas – därför är kunskapen om kransartärernas anatomi grundläggande både vid EKG-diagnostik och vid akut behandling med ballongvidgning eller bypassoperation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online