Mitralisklaffinsufficiens, även kallad mitralisregurgitation eller läckande mitralisklaff, uppstår när klaffen mellan hjärtats vänster förmak och vänster kammare inte stänger helt. När hjärtat drar ihop sig (systole) strömmar då en del av blodet bakåt till vänster förmak i stället för att pumpas vidare ut i kroppen. Detta kan över tid belasta hjärtat och leda till symtom som trötthet, andnöd och oregelbunden hjärtritm.
Tillståndet går inte alltid att förebygga – ibland beror det på genetiska faktorer eller medfödda missbildningar. Men det finns flera riskfaktorer du själv kan påverka, och genom hälsosamma levnadsvanor kan du avsevärt minska risken att utveckla mitralisklaffinsufficiens och andra hjärtproblem.
Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, inklusive mitralisklaffinsufficiens. Kombinera en hälsosam kost, regelbunden motion och – om läkaren så föreskrivit – blodtryckssänkande medicinering för att hålla värdena inom ett sunt intervall.
Reumatisk feber är en komplikation av obehandlad streptokockinfektion, ofta i form av halsfluss, som kan orsaka bestående skador på hjärtklaffarna. Sök vård vid halsont med feber och fullfölj alltid eventuell antibiotikabehandling – detta skyddar både dig själv och dina hjärtklaffar.
Infektioner som endokardit, en inflammation i hjärtats innerhinna, kan skada klaffarna allvarligt. God munhygien, snabb behandling av infektioner och god handhygien minskar risken att bakterier når hjärtat via blodbanan.
Övervikt och fetma ökar belastningen på hjärtat och bidrar till flera kardiovaskulära tillstånd. En balanserad kost rik på grönsaker, fullkorn och magra proteiner, tillsammans med regelbunden fysisk aktivitet, hjälper dig att hålla vikten och skydda hjärtklaffarna.
Hög alkoholkonsumtion kan skada hjärtmuskeln och öka risken för klaffel. Håll dig inom rekommenderade gränser, eller överväg att helt avstå från alkohol – det gynnar hjärtats hälsa på flera sätt.
Motion stärker hjärtat och förbättrar dess funktion. Sikta på minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel promenader, löpning, cykling eller simning. Regelbunden träning sänker bland annat blodtrycket och förbättrar kolesterolvärdena.
Rökning skadar blodkärl och hjärta samt ökar risken för åderförkalkning och klaffproblem. Att sluta röka – eller aldrig börja – är ett av de mest effektiva stegen du kan ta för ditt hjärta. Stöd från vården, exempelvis via tobaksavvänjning, ökar chanserna att lyckas.
Obehandlad diabetes ökar risken för kärlskador och hjärtkomplikationer. Följ den behandlingsplan din vårdgivare rekommenderar, övervaka ditt blodsocker noggrant och kombinera medicinering med livsstilsförändringar.
Högt kolesterol bidrar till plackbildning i artärerna och kan skada både blodkärl och hjärtklaffar. En kost med mindre mättat fett, regelbunden motion och, vid behov, kolesterolsänkande medicin hjälper dig att hålla värdena i schack.
Regelbundna besök hos vården gör att eventuella klaffproblem upptäcks i tid, ofta innan symtom uppstår. Ett enkelt lyssnande med stetoskop kan avslöja ett blåsljud, och vid behov kan ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) ge en tydlig bild av klaffarnas funktion.
Vissa fall av mitralisklaffinsufficiens orsakas av ärftliga faktorer, medfödda tillstånd eller åldersrelaterade förändringar som klaffprolaps, och kan därmed inte helt förebyggas. Genom att ändå leva hälsosamt, hantera dina riskfaktorer och söka vård vid symtom som andnöd, bröstsmärta eller hjärtklappning kan du skydda ditt hjärta och upptäcka eventuella problem i tidigt skede.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online