Hjärtvävnaden, även känd som hjärtmuskel eller myokardium, har som huvudfunktion att dra ihop sig och slappna av på ett samordnat sätt för att pumpa blod genom hela kroppen. Hjärtat består av specialiserade hjärtmuskelceller som ansvarar för dess rytmiska och omedvetna sammandragningar – vi behöver inte tänka på att hjärtat slår, det sker automatiskt.
Hjärtvävnaden genererar den kraft som krävs för att driva blodet från hjärtats hålrum – förmaken och kamrarna – ut i blodkärlen. När hjärtat drar ihop sig uppstår ett tryck som pressar blodet ut ur hjärtat och in i artärerna, vilka transporterar det till olika delar av kroppen. När hjärtat därefter slappnar av fylls det åter med blod som flödar in från venerna.
Sammandragningarna och avslappningen hos hjärtvävnaden regleras av elektriska signaler som bildas i specialiserade celler i hjärtat, främst sinusknutan (SA-knutan) och AV-knutan. Sinusknutan fungerar som hjärtats naturliga pacemaker och avgör takten, medan AV-knutan vidarebefordrar signalerna till kamrarna. Tillsammans säkerställer dessa signaler att hjärtats olika delar drar ihop sig i rätt ordning och takt, vilket upprätthåller ett kontinuerligt blodflöde genom cirkulationssystemet.
Ett unikt drag hos hjärtvävnaden är att cellerna är tätt sammankopplade via så kallade glattor (interkalatskivor). Dessa kopplingar gör att den elektriska impulsen snabbt sprids från cell till cell, så att stora delar av hjärtmuskeln kontraherar samtidigt. Det är denna synkroniserade verkan som gör hjärtat till en så effektiv pump.
Hjärtvävnadens funktion är alltså att skapa rytmiska kontraktioner och avslappningar som pumpar blod från hjärtat ut till resten av kroppen och tillbaka igen. Denna pumpverkan är helt avgörande för livet: den levererar syre och näringsämnen till alla kroppens celler och vävnader samt transporterar bort avfallsprodukter som koldioxid och ämnesomsättningsrester.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online