Klimakteriet fastställs formellt ett år efter kvinnans sista menstruation och innebär slutet på mens och på möjligheten att bli gravid. I USA ligger genomsnittsåldern för denna livsomvandling på 51 år, enligt forskning publicerad fram till 2010. Även om klimakteriet är en naturlig process och inte en sjukdom, är det ofta förknippat med en lång rad besvär.
Två till tre år efter att klimakteriet inletts går kvinnan in i klimakteriets mellanskede och är då mottaglig för såväl kortvariga som medellångvariga symtom. Särskilt besvärande i detta skede är de atrofiska förändringarna – det vill säga att vävnader i underlivet tunnas ut och förtvinar.
Vaginal atrofi innebär att slidväggarna gradvis tunnas ut och blir inflammerade. Typiska symtom är flytningar, torrhet, sveda, klåda och irritation, samt smärta och ibland blödning efter samlag. Orsaken är de sjunkande östrogennivåerna. Mer än 75 procent av alla kvinnor efter menopaus drabbas av genital atrofi, och ungefär 1 av 15 slutar helt ha sex på grund av den smärta som uppstår. Behandlingsalternativen sträcker sig från systemisk hormonbehandling till lokalt applicerade hormonpreparat, exempelvis östrogenkräm.
Osteopeni, eller låg bentäthet, är ett vanligt problem i mellanskedet efter menopausen. Kvinnor kan förlora 4–5 procent av sin bentäthet per år, vilket ökar risken för benbrott. Eftersom östrogen skyddar skelettet gör östrogenminskningen efter menopaus att risken för benträthetsförlust ökar markant. För kvinnor som inte står på hormonbehandling rekommenderas dagliga doser om 400–800 IE D-vitamin och 1 500 mg kalcium för att behandla och förebygga osteopeni och osteoporos. Obehandlad osteopeni kan utvecklas till benskörhet (osteoporos).
Värmevallningar, ibland kallade hetvallningar, är ett av de mest välkända klimakteriebesvären och förekommer mycket ofta under hela klimakteriet och tiden efter menopausen. De flesta kvinnor beskriver dem som en intensiv värme med svettning som börjar i bröstet och stiger upp mot halsen och ansiktet. Nattsvettningar är värmevallningar som inträffar under natten och väcker kvinnan, vilket leder till sömnbrist och både fysisk och känslomässig utmattning.
Under klimakteriets mellanskede får många kvinnor blåssymtom som stress- och trängningsinkontinens, täta urinträngningar, plötsligt brådskande behov och nokturi (nattlig urinering). Alla dessa besvär har kopplats till de sjunkande hormonhalterna efter menopausen. Hormonbehandling har visat sig lindra nokturi och trängningar, medan stressinkontinens sällan förbättras av behandlingen.
Många kvinnor upplever minskad sexuell lust och respons samt svårigheter att nå orgasm. Detta kan påverka parrelationen och även den psykiska hälsan. En bidragande orsak är östrogenbristen tillsammans med vaginal atrofi. Psykologiskt kan klimakteriet också vara en tung period, eftersom det markerar ett definitivt skifte där kvinnan behöver acceptera att hon åldras och anpassa sig till en ny kroppsbild.
Därutöver rapporterar många kvinnor panikattacker, minnesproblem, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, ångest, depression och trötthet under klimakteriets mellanskede. Psykologisk rådgivning rekommenderas för kvinnor som har svårt att acceptera sin nya kroppsbild efter menopausen, och psykosexuell rådgivning kan hjälpa par som drabbats av sexuella problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online