Binjurarnas anatomi: så är de uppbyggda och vad de gör

Binjurarna är små, pyramidformade organ som sitter ovanpå njurarna. Trots sin blygsamma storlek spelar de en avgörande roll för kroppens hormonbalans och förmåga att hantera stress.

Två körtlar i en

Varje binjure är i själva verket två olika körtlar i ett och samma organ. Den yttre delen kallas binjurebarken (cortex), medan den inre delen kallas binjuremärgen (medulla). De båda delarna har olika ursprung, olika struktur och producerar helt olika hormoner.

Binjurebarken

Binjurebarken består av tre tydliga lager av celler:

• Zona glomerulosa – det yttersta lagret, som producerar aldosteron, ett hormon som reglerar kroppens salt- och vätskebalans.
• Zona fasciculata – det mellsta och bredaste lagret, som bildar kortisol, vilket påverkar ämnesomsättningen och kroppens stressrespons.
• Zona reticularis – det innersta lagret, som producerar androgener, särskilt viktiga för kvinnor eftersom de bidrar till en del av den manliga hormonproduktionen även hos kvinnor.

Binjuremärgen

Binjuremärgen omges helt av binjurebarken och utgör endast cirka 10 procent av binjurens totala volym, enligt SUNY Downstate Medical Center. Trots sin ringa storlek har märgen en central funktion: den utsöndrar adrenalin (epinefrin) och noradrenalin (norepinefrin), de hormoner som styr kroppens så kallade kamp- eller flyktreaktion.

Binjurarnas hormoner

Binjurebarken producerar hormoner som påverkar kroppens ämnesomsättning, blodets kemiska balans samt vissa kroppsliga egenskaper. Bland dessa hormoner finns kortikosteroider, aldosteron och androgener. Binjuremärgen utsöndrar å andra sidan adrenalin och noradrenalin, som höjer pulsen, ökar blodtrycket och gör kroppen redo för snabba insatser vid fara eller stress.

Sammanfattning

Gemensamt för alla binjurehormoner är att de hjälper oss att hantera stressiga situationer – både akuta påfrestningar och långvarig stress. En väl fungerande binjurebalans är därför avgörande för både vår fysiska och mentala hälsa.