Även om kortisol har blivit något demoniserat av vissa tillverkare av bantningspiller är det ett hormon som naturligt fluktuerar och som är avgörande för att upprätthålla normala energinivåer i kroppen. Generellt sett bör kortisol stiga under träning och sedan sjunka tillbaka strax därefter. När kortisolet inte svarar korrekt på en träningsstimulus kan kroppen få svårt att bränna fett eller behålla muskelmassa.
Kortisol är ett stresshormon som produceras i binjurarna. Binjurarna är två små körtlar som sitter ovanpå njurarna och ansvarar för att bilda en rad olika hormoner, bland annat aldosteron samt mindre mängder testosteron. Kortisolproduktionen varierar beroende på tidpunkt på dygnet; hos en genomsnittlig person är kortisolnivåerna som högst på morgonen och avtar gradvis fram mot kvällen.
Kortisol är ett energimobiliserande hormon som utsöndras under två omständigheter. För det första utsöndras kortisol naturligt enligt den dygnsrytm som beskrivits ovan. För det andra produceras kortisol som svar på stressiga situationer där kroppen bedömer att den behöver en tillräcklig energireserv för att klara sig. Detta kan ske vid situationer som innebär fysiologisk eller psykisk stress, till exempel under fysisk träning eller inför ett viktigt möte.
Under träning utsöndras kortisol för att bryta ner befintlig vävnad till energi. Kortisolproduktionen signalerar processen katabolism, vilket innebär en negativ energibalans där muskelvävnad bryts ner snabbare än den byggs upp. När träningsstimulansen upphör bör kortisolet sjunka tillbaka till sin ursprungliga basnivå, anpassad efter tidpunkten på dygnet. Sker inte detta kan problem uppstå.
Om kortisolet förblir förhöjt trots att träningen eller den stressiga händelsen har upphört fortsätter kroppen att bryta ner muskelvävnad i onödan, vilket i praktiken fyller blodet med energi som aldrig kommer att användas. När kroppen inser sitt misstag lagras den "svävande" energin åter som fett – därför kallas kortisol ofta, men felaktigt, för ett fettlagrande hormon. Om detta problem pågår under en längre tid kan det dessutom leda till binjureutmattning, ett tillstånd där binjurarna inte längre orkar möta kroppens efterfrågan på kortisol.
Det är redan svårt att behålla muskelmassan när kortisolnivåerna är förhöjda, men det blir ännu svårare med tanke på följande. Testosteron – kroppens främsta muskelbyggande hormon – och kortisol står i ett omvänt förhållande till varandra, eftersom båda tillverkas av samma råmaterial. När kortisolet alltså är onormalt högt blir testosteronnivåerna motsvarande låga. Detta kan göra det svårt att bygga ny muskelvävnad och kan även få den oönskade effekten att sänka din sexlust.
För att undvika kroniskt förhöjda kortisolnivåer bör du hålla träningspassen lagom långa, prioritera sömn och återhämtning samt aktivt hantera stress i vardagen. En balanserad kost med tillräckligt med kalorier hjälper dessutom kroppen att återgå till normala hormonella nivåer efter träningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online