
Hormonbehandling, eller hormonersättningsterapi, är en medicinsk behandling som används för att lindra effekterna av låga testosteronnivåer hos män. Patienter som behöver behandlingen upplever ofta en rad olika symtom, eller lider av skador eller sjukdomar som ger upphov till en låg naturlig testosteronproduktion.
Hos män når testosteronproduktionen sin topp mellan 18 och 25 års ålder och börjar därefter minska efter 25 års ålder med ungefär två procent per år. Detta kan orsaka flera besvär, bland annat minskad muskelmassa och bentäthet, energilöshet, nedsatt libido samt försämrad psykisk hälsa och allmänt välbefinnande.
För att mildra eller vända dessa tillstånd och förbättra livskvaliteten kan läkare förskriva testosteron som kompletterar eller ersätter kroppens naturliga produktion. Efter att läkaren kontrollerat testosteronnivåerna och uteslutit andra tillstånd kan behandling ges i flera olika former. Patienter med vissa sjukdomar bör dock undvika behandlingen, eftersom den kan medföra ett antal biverkningar.
Några av de vanligaste symtomen vid testosteronbrist är lägre libido, svårigheter att koncentrera sig eller minnas, depression, tunnare hud, erektionsproblem, trötthet samt muskelförlust kombinerat med ökad kroppsfetma. Andra förändringar kan innefatta att kroppens hantering av kolesterol påverkas, lägre antal röda blodkroppar (mild anemi) samt benskörhet (osteoporos).
Män över 30 år som upplever något av ovanstående symtom kan rådfråga sin läkare om testosteronbehandling. Andra orsaker till testosteronbrist kan vara skada eller infektion i testiklarna, kemoterapi, skada eller trauma på hypofysen eller hypothalamus, medfödda tillstånd som orsakar hypogonadism, njursvikt, sarkoidos (en sjukdom som inflammerar lung- och organvävnad) samt levercirros.
Läkare förskriver hormonbehandling efter en medicinsk undersökning, en fullständig genomgång av sjukdomshistoria och aktuella läkemedel samt blodprov som mäter testosteronnivåerna i serumet. Om testosteronnivån är låg och sammanfaller med nedsatt libido mäter läkaren även prolaktin och luteiniserande hormon för att kontrollera hypofysens funktion. Hormonbehandling är indicerat när serumtestosteronet är lågt samtidigt som luteiniserande hormon, som styr testosteronproduktionen, är högt.
Läkaren kan också ställa frågor om förmågan att upprätthålla erektioner, hur ofta erektioner uppstår (inklusive nattliga erektioner) samt frekvensen av sexuella aktiviteter och lustkänslor. Dessutom kan förändringar i kroppsammansättningen kontrolleras, eventuellt med ett benäthetstest.
Patienter som får hormonbehandling kan erhålla testosteron via flera olika metoder, bland annat intramuskulära injektioner, transdermala plåster, krämer och sprayer som appliceras på huden samt oralt testosteron i tablettform. Doserna varierar beroende på behandlingsform; typiska injektioner ligger exempelvis på 50 till 400 mg varannan eller var tredje vecka.
Ett överskott av testosteron kan förstora äldre mäns prostata och rekommenderas inte för män som lider av prostatacancer eller som kan vara benägna att utveckla sjukdomen. Eftersom testosteron kan påverka levervärden och blodkolesterolen bör patienter rådfråga sin läkare om de lider av leversjukdom, kranskärlssjukdom, bröstsmärta eller högt kolesterol, eller om de tidigare haft hjärtsvikt.
Testosteron kan också påverka blodsockernivåerna, vilket innebär att diabetiker alltid bör konsultera en läkare först och noggrant övervaka sitt blodsocker under behandlingens gång.
Allvarliga biverkningar av testosteron inkluderar högt blodtryck, sänkta nivåer av det goda kolesterolet, gulsot samt hjärt- och leversjukdom. De som genomgår hormonbehandling kan även uppleva akne, fet hy och ödem, det vill säga svullnad i fötter och vrister.
Testosteron kan dessutom förstärka manliga karaktärsdrag, fördjupa rösten och ge överdriven behåring i ansiktet och på kroppen. Eftersom ett testosteronöverskott kan omvandlas till östrogen finns också risk för gynekomasti, det vill säga förstorade bröst hos män. Detta tillstånd är inte alltid reversibelt och kan i vissa fall kräva kirurgisk korrigering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online