1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Försenad mens? Här är 8 vanliga orsaker – och när du bör söka vård

Att mensen kommer sent eller uteblir helt är vanligt och behöver sällan vara något farligt. Oftast handlar det om ofarliga orsaker som stress eller tillfälliga förändringar i kroppen. Här går vi igenom åtta av de vanligaste orsakerna till försenad mens, samt när det kan vara klokt att kontakta vården.

1. Graviditet

Den vanligaste och mest uppenbara förklaringen till utebliven mens är graviditet. Även om du använder skydd finns alltid en liten risk. Om du misstänker att du kan vara gravid bör du göra ett graviditetstest – det köps receptfritt på apoteket och ger snabbt besked.

2. Hormonella obalanser

Menstruationscykeln styrs av ett fint samspel mellan flera hormoner. Störs balansen kan mensen bli sen eller utebli helt. Vanliga medicinska orsaker till hormonell obalans är:

  • PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) – en av de vanligaste orsakerna till oregelbunden mens
  • Sköldkörtelproblem, både över- och underfunktion
  • Diabetes
  • Cushings syndrom – förhöjda nivåer av kortisol
  • Addisons sjukdom – nedsatt produktion av binjurehormoner

3. Stress

Både fysisk och psykisk stress kan försena mensen. Vid stress frisätter kroppen hormonet kortisol, vilket kan störa produktionen av de hormoner som styr ägglossning och menstruation. Hög arbetsbelastning, sömnbrist eller känslomässig påfrestning kan alltså räcka för att mensen ska utebli.

4. Viktförändringar

Kraftiga viktuppgångar eller viktnedgångar kan rubba menscykeln. Kroppen behöver en viss mängd fettvävnad för att kunna producera östrogen och progesteron – de två hormoner som reglerar mensen. Därför är det vanligt att kvinnor med mycket låg vikt eller ätstörningar får utebliven mens.

5. Sjukdom

Tillfälliga infektioner som förkylning eller influenza kan också försena mensen. När kroppen lägger sina resurser på att bekämpa infektionen prioriteras hormonproduktionen ned, vilket kan skjuta fram ägglossningen och därmed även mensen.

6. Läkemedel

Vissa läkemedel påverkar mensen, exempelvis p-piller och andra hormonella preventivmedel, antidepressiva läkemedel samt vissa cancerbehandlingar. De kan störa hormonproduktionen eller inverka på livmoderns funktion. Även byte av preventivmetod eller insättning av spiral kan ge tillfälligt oregelbunden mens.

7. Ektopisk graviditet

Vid en ektopisk graviditet (utomkvedshavandeskap) fäster det befruktade äget utanför livmodern, oftast i äggledaren. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver akut vård. Symtom kan vara utebliven mens, smärta i buken eller underlivet samt onormala blödningar. Sök vård omgående om du har positivt graviditetstest samtidigt som du har kraftiga smärtor.

8. Perimenopaus

Perimenopaus är övergångsperioden före klimakteriet, då kvinnan gradvis slutar ägglossa. Under denna tid är oregelbunden mens helt normalt – mensen kan både utebli och bli rikligare. Perimenopausen brukar börja i 40–45-årsåldern, men variationerna mellan kvinnor är stora.

När ska du söka vård?

Om mensen är försenad mer än en vecka och du vet att du inte är gravid bör du kontakta en vårdcentral för att utesluta bakomliggande sjukdom. Sök vård direkt om du samtidigt upplever kraftiga buksmärtor, yrsel eller ovanliga blödningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online