Bihåleinflammation (sinuit) orsakas av att slemhinnorna i bihålorna runt näsgångarna svullnar, vilket leder till en blockering som gör att slemet byggs upp. Detta gör det svårt att andas genom näsan och kan även ge huvudvärk på grund av trycket i bihålorna. Bihåleinflammation orsakas ofta av en bakteriell infektion, men näspolyper eller en sned nässkiljevägg kan också ligga bakom besvären. Behandlingen syftar till att lindra symtomen, minska inflammationen, öppna näsgångarna så att slem kan rinna ut samt eliminera infektionen eller den underliggande orsaken.
Avsvällande medel är ofta effektiva för att lindra trycket i bihålorna och förbättra dräneringen. Receptfria läkemedel finns som tabletter, vätska och nässpray. De bör inte användas mer än några dagar i taget utan läkares rekommendation, eftersom risken för så kallad reboundkongestion – förvärrad nästäppa när behandlingen avslutas – då ökar.
Receptfria smärtstillande medel, som paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra, kan hjälpa till att lindra obehaget och huvudvärken som orsakas av trycket i bihålorna. Nässpray med koksaltlösning kan hjälpa till att rensa bihålegångarna och kan med fördel användas tillsammans med andra läkemedel för att minska symtomen.
Kortikosteroider, antingen som nässpray eller i tablettform, kan minska kraftig inflammation men kan också orsaka allvarliga biverkningar. Därför reserveras de vanligtvis för svåra fall av kronisk bihåleinflammation snarare än för akut symtomlindring, och de måste alltid förskrivas av läkare.
Läkare förskriver ofta antibiotika vid akut bihåleinflammation som orsakas av en bakteriell infektion och som inte läker av sig själv med hjälp av receptfria avsvällande medel och smärtstillande preparat. Enligt Mayo Clinic är de vanligaste antibiotika som används vid bihåleinflammation amoxicillin, dokycyklin samt kombinationspreparat som Septra och Bactrim. Om den första antibiotikan inte botar infektionen kan läkaren förskriva en annan.
Antibiotika ges oftast i flytande form eller som tabletter, men inhalerade antibiotika kan vara mer effektiva om andra behandlingsalternativ har misslyckats, enligt en studie från 2003 publicerad i Current Opinion in Otolaryngology and Head and Neck Surgery. Det allra viktigaste är att ta antibiotika exakt enligt läkarens anvisningar och under hela den förskrivna tiden, för att förhindra att symtomen kommer tillbaka.
Kronisk bihåleinflammation som inte svarar på andra behandlingsmetoder kan kräva kirurgi. De flesta kirurgiska ingrepp mot återkommande bihåleinflammation innebär att läkaren använder ett flexibelt instrument med ljus, ett endoskop, för att utforska bihålegångarna och lokalisera var blockeringen sitter. Läkaren kan därefter ta bort delar av vävnad och polyper för att förhindra nya blockeringar i näsgångarna.
I vissa fall beror besvären helt enkelt på att näsgångarna är för trånga för att ge tillräckligt luftflöde och dränering. Operation för att bredda gångarna lyckas i dessa fall ofta med att förebygga ytterligare uppblossningar av bihåleinflammation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online