Klusterhuvudvärk – symtom, orsaker och behandling

Vad är klusterhuvudvärk?

Migrän har varit känt och studerat i hundratals år, men klusterhuvudvärk – ibland kallad klustermigrän – har först på senare tid börjat kopplas samman med andra vaskulära huvudvärkstillstånd, såsom migrän. Trots namnet rör det sig om ett självständigt tillstånd med ett helt eget smärtmönster.

Historik

År 1926 blev den brittiske neurologen Wilfred Harris den första läkaren att dokumentera ett fall av klusterhuvudvärk. Han gav tillståndet namnet migrainös neuralgi.

År 1939 genomförde den amerikanske neurologen Bayard T. Horton mer ingående studier av sjukdomen. Tack vare hans forskning kom tillståndet under lång tid att kallas Hortons neuralgi.

Symtom och identifiering

Smärtan vid klusterhuvudvärk är skarp och genomträngande och sitter typiskt på ena sidan av huvudet. Det är vanligt att smärtan lokaliserats bakom ögat eller till och med känns som om den sitter i själva ögat. Ett anfall varar oftast mellan 15 minuter och tre timmar och kan återkomma flera gånger per dygn.

Många drabbade blir rastlösa under anfallet och försöker lindra smärtan genom att röra sig, gå omkring eller distrahera sig. Vid svåra besvär kan tillståndet leda till depression, och i värsta fall uppstår suicidtankar – därför kallas klusterhuvudvärk ibland även för "självmordshuvudvärk".

Vanliga symtom i samband med anfall är:

• Kraftig tårbildning och rodnad i ögat på drabbad sida
• Täppt eller rinnig näsborre på samma sida
• Hängande ögonlock (ptos)
• Svullnad i ansiktet

Skillnader mellan klusterhuvudvärk och migrän

Klusterhuvudvärk skiljer sig från vanlig migrän på flera avgörande sätt. Tillståndet drabbar betydligt oftare män, medan traditionell migrän är vanligare bland kvinnor. Smärtan är dessutom tydligt cyklisk: extrema smärtepisoder återkommer i burstar vid ungefär samma tidpunkt på dygnet, dag efter dag, under perioder som kan pågå i dagar, veckor eller till och med månader – därav namnet "kluster".

En annan viktig skillnad är att migrän ofta går igen i släkter, medan klusterhuvudvärk i regel inte gör det.

Orsaker

Klusterhuvudvärk är, liksom migrän, en vaskulär huvudvärk, vilket innebär att den orsakas av att blodkärl sväller och trycker på trigeminusnerven, vilket utlöser smärta. Nyare forskning har också visat att kemiska störningar i hypotalamus – hjärnans biologiska klocka – kan spela en roll i sjukdomens utveckling. Detta skulle kunna förklara varför anfallen ofta inträffar med jämna mellanrum och gärna vid vissa tider på året, exempelvis vår och höst.

Behandling

Det finns idag ingen botande behandling för klusterhuvudvärk, men det finns flera sätt att lindra ett akut anfall:

• Syrgas: kortvarig inandning av syrgas via mask är en snabbverkande och välbeprövad metod
• Läkemedel: exempelvis sumatriptan, dihydroergotamin och oktreotid
• Lokalanestetika: såsom lidokain i form av näsdroppar

För personer med återkommande perioder kan även förebyggande läkemedel, exempelvis kalciumblockeraren verapamil, övervägas i samråd med läkare. Kontakta alltid vården för individuell bedömning och en anpassad behandlingsplan.