Humanisering av antikroppar är ett område inom gentekniken och molekylärbiologin som tar sig an brister i kroppens antikroppsproduktion – brister som kan leda till bakteriella och virala utbrott hos drabbade individer. Forskningen syftar idag till att använda icke-mänskliga organismer för att skapa humana antikroppar, vilka kan bekämpa sjukdomar och lindra effekterna av genetiska störningar. Lovande kliniska prövningar väntas leda fram till läkemedel godkända av FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, för patienter med immunsystems störningar och därmed sammanhängande infektioner.
Att ta en xenogen källa – alltså något som inte är mänskligt, exempelvis en gnagarcell – och omvandla den till en human antikropp kan stärka ett bristfälligt immunförsvar. Processen bygger på ympningstekniker som gör det möjligt att strukturera en främmande cell så att den fungerar på samma sätt som en antikropp som naturligt produceras i människokroppen, baserat på kroppens antigenmönster.
I slutänden måste varje antikropp kunna angripa det specifika främmande ämne som utlöser en molekylär antigenreaktion hos människan. Sker detta inte är sjukdom oundviklig.
De protokoll som forskare använder varierar, och vissa ger bättre resultat än andra. Metoden reshaping (omformning) designar exempelvis en gnagarantikropp så att den ligger mycket nära en human antikropp i sin uppbyggnad. En annan teknik, veneering, ersätter själva ytan på gnagarantikroppen.
Störst framgång har hittills uppnåtts med en metod introducerad 1975, som producerar så kallade monoklonala antikroppar (mAbs). Dessa riktar sig mot ett specifikt sjukdomshot. Tekniken befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede och har ännu inte nått sin fulla potential när det gäller att ta fram FDA-godkända läkemedel, även om ett fåtal sådana redan har utvecklats.
Möjligheten att utveckla behandlingar som kan bekämpa bakterier och virus som orsakar rabies, stelkramp, hepatit A och B samt vattkoppor och bältros (varicella zoster) betraktas som mycket lovande.
En av de viktigaste tidiga tillämpningarna utnyttjade Rh-antikroppen, riktad mot antigenet på röda blodkroppar och framställd ur blod från friska män, för att på ett framgångsrikt sätt rensa blodet hos Rh-negativa mödrar efter förlossningen från Rh-positiva röda blodkroppar från fostret.
Framgångarna hittills med att producera läkemedelsantikroppar för behandling av immunbristsjukdomar och infektionssjukdomar utgör ett betydelsefullt genombrott. Den mest framgångsrika metoden har varit kloning av gnagarceller, vilket idag används i många pågående kliniska prövningar. Mer än 100 olika produkter, avsedda för ett brett spektrum av sjukdomar, har uppnått hela 90 procent humanisering.
Även om forskningen kring antikroppshumanisering visat sig vara en långsam prövning-och-misslyckande-process fortsätter den att locka forskare tack vare sina många fördelar. Utöver att främja terapeutisk och diagnostisk medicin strävar laboratorier även efter att öka kunskapen om proteiners struktur och funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online