Candida är en jästsvamp som förekommer naturligt i munnen, halsen och tarmarna, där den hjälper till att bryta ner maten. Normalt är den harmlös, men problem uppstår när immunförsvaret försvagas eller vid andra samtidiga infektioner. Svampen kan spridas genom samlag, djupa kyssar och oralsex, och den orsakar ofta svampinfektioner i underlivet samt hudinfektioner på fötter eller händer. Vid en systemisk candidainfektion tar sig svampen ut i blodet och sprids via blodbanan genom hela kroppen, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.
Candida finns hos alla människor i matsmältningskanalen. Problem uppstår främst när immunsystemet är nedsatt. Antibiotika som patienten tar mot andra infektioner kan döda de nyttiga bakterierna som normalt håller candidan i schack, och matallergier eller andra miljöirritanter förvärrar problemen ytterligare. Hos kvinnor utvecklas candidan ofta till en svampinfektion i slidan. På huden visar sig infektionen som fotsvamp eller eksem. När svampen kommer ut i blodet sprider den sig genom hela kroppen och blir systemisk. Blodet bär sedan jästsvampen till olika delar av kroppen och orsakar sjukdom.
När jästsvampen förändras blir den invasiv, och barriären mellan matsmältningskanalen och blodcirkulationen bryts ned. Svampen tränger in i kroppen och gör det möjligt för kemikalier och allergener att ta sig ut i blodbanan. Kvinnor drabbas oftare än män. Vanliga symtom på systemisk candida är trötthet, migrän, yrsel och muskelsmärta. Mag- och tarmbesvär som matsmältningsproblem, diarré, gaser och anal klåda är också vanligt förekommande. Candida kan dessutom orsaka blåskatarr, återkommande urinvägsinfektioner och cystit.
Ett enkelt avföringstest visar om candidajästsvampen växer okontrollerat. Ett blodprov kan avgöra om en viss mat eller kemikalie ligger bakom problemet. Dessa blodprov kallas ALCAT- eller RAST-paneler och visar vilka livsmedel som utlöser reaktioner i kroppen. Livsmedel som ofta ger kraftiga symtom är vete, majs, soja, skaldjur, ägg, nötter, jäst och livsmedelsfärgämnen. Naturliga miljöämnen som mögel, pollen, damm, kvalster, fjädrar och rengöringsprodukter kan också bidra till besvären. Ofta tas dessutom prover från hud eller naglar för undersökning i mikroskop. Vid Heidelberg-pH-kapselanalys sväljer patienten en kapsel med pH-sond för att mäta magsyrans nivå, vilket kan ge ledtrådar om en candidainfektion.
Vid behandling av candida ordineras ofta en specialkost. Candidadieten innehåller gott om färska grönsaker och cirka tre portioner frukt dagligen. Ät färskt protein som kött, fågel och fisk, samt fullkorn, bönor, ris, nötter och frön. Undvik jästhaltiga livsmedel som öl, vin, bröd, bullar och vinäger, samt produkter som oliver, surkål och potatischips. Undvik även mögelbildande livsmedel som champinjoner, sojasås, jordnötter, ost, konserverade eller beredda tomater och koncentrerade sockerarter.
Naturliga kosttillskott ordineras ofta för att stödja matsmältningssystemet. Smältningsenzymer som motverkar svampens effekter, exempelvis mjölon och berberin, hjälper till att bryta ner maten under dess passage genom tarmkanalen. Probiotika tillför nyttig mikroflora som underlättar matsmältningen. Under behandlingen bör man undvika p-piller, antibiotika och kortisonpreparat. Nystatin är ett receptbelagt läkemedel mot svampinfektioner som kan användas i två veckor utan biverkningar. Starkare preparat med risk för biverkningar är Nizoral, Diflucan och Sporonox. Det finns även lokala behandlingar för hudinfektioner samt intravenösa behandlingar vid svåra candidainfektioner.
Obs: Misstänker du att du lider av en candidainfektion ska du alltid kontakta läkare för korrekt diagnos och individanpassad behandling innan du påbörjar egenvård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online