Ciklosporin är ett av de mest kraftfulla immunsupprimerande läkemedel som finns. Det utvinns ur den jordlevande svampen Tolypocladium inflatum. Substansen upptäcktes redan 1971, men det var först 1976 som dess immunsupprimerande egenskaper upptäcktes.
Ciklosporin godkändes för kliniskt bruk 1983 och används i första hand för att förebygga avstötning av transplanterade organ. När en person får ett nytt organ betraktar de vita blodkropparna det som främmande och försöker bryta ner det. Ciklosporin hindrar immunförsvaret från att angripa det transplanterade organet. Läkemedlet säljs under varumärkesnamn som Gengraf, Neoral, Sandimmune och Apo-Cyclosporine (Kanada). Utöver transplantationer används ciklosporin även vid svåra former av reumatoid artrit och psoriasis.
Det största problemet vid hjärt-, lever- och njurtransplantationer är att kroppen stöter bort det nya organet. Det transplanterade organet kan fungera bra en tid innan det stöts bort, eller så kan kroppen i vissa fall avstöta organet upprepade gånger. Eftersom läkarna inte alltid vet varför detta sker, får de flesta transplantationspatienter en långtidsbehandling med ciklosporin som försiktighetsåtgärd. Patienter som genomgått benmärgstransplantation och riskerar att utveckla graft-versus-host-sjukdomen kan också dra nytta av läkemedlet. Koncentrationen av ciklosporin i blodet måste kontrolleras nästan dagligen under de första sex månaderna efter transplantationen.
Vuxna patienter med reumatoid artrit som inte tål NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) eller DMARD-läkemedel kan använda ciklosporin som alternativ. Vid svår sjukdom svarar patienterna ibland inte tillfredsställande på behandling med metotrexat. I dessa fall rekommenderar läkare ofta ciklosporin i kombination med metotrexat. Effekten av ciklosporin vid reumatoid artrit visar sig vanligtvis efter fyra till sex veckor.
Psoriasis är en hudsjukdom som orsakas av ett felaktigt fungerande immunförsvar. Patienter som inte svarar bra på traditionella psoriasisbehandlingar (som metotrexat eller retinoider) eller som inte kan använda dem har möjlighet att istället behandlas med ciklosporin. Positiva resultat brukar synas redan efter cirka två veckor.
Ciklosporin har också visat sig vara till nytta för personer med kronisk Crohns sjukdom (tarminflammation), nefritiskt syndrom (njurinflammation) och atopisk dermatit (kroniskt eksem).
Ciklosporin kan, liksom många läkemedel som härrör från svampar, höja nivåerna av gifter i kroppen. Vissa biverkningar visar sig först efter långvarig användning. De allvarligaste biverkningarna är nefrotoxicitet (skadligt höga giftnivåer i njurarna) och hypertension (högt blodtryck). Andra biverkningar är bland annat blödande tandkött, feber, kramper samt illamående och kräkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online