Samspelet mellan antigen och antikropp är en central del av kroppens försvar mot infektionssjukdomar. När en mikroorganism tränger in i kroppen bär den på antigener på sin yttervägg. Kroppens antikroppar cirkulerar i blodet och upptäcker dessa främmande ämnen. Så snart en antikropp fäster vid ett antigen signalerar den till kroppen att en inkräktare finns på plats. Immunsystemet svarar då genom att skicka ut så kallade mördarceller, exempelvis makrofager och T-celler, som förstör mikroorganismen och bekämpar sjukdomen.
Affinitet är summan av de attraherande och repellerande krafterna mellan antikropp och antigen. Dessa krafter avgör om antikroppen överhuvudtaget fäster vid antigenet och hur sannolikt det är att de två interagerar. Relationen mellan antigen och antikropp är mycket specifik – antikroppen som bekämpar influensavirus är alltså inte samma som den som riktar sig mot en bakteriell infektion.
Aviditet är ett separat begrepp från affinitet. Medan affiniteten bestämmer sannolikheten att en antikropp fäster vid ett antigen, avgör aviditeten hur starkt bindningen blir. Aviditeten beskriver antikroppens förmåga att förbli fäst vid antigenet utan att lossna på grund av kemiska påverkningar i kroppen.
Agglutination är en diagnostisk metod som utnyttjar samverkan mellan antigener och antikroppar. Tekniken används bland annat för att bestämma blodgrupper. Om patienten är kompatibel med blodgivaren sker ingen reaktion. Är däremot bloden inkompatibel attackerar immunsystemet det främmande blodet – kombinationen av antikropp och antigen leder då till en klumpbildning som blir tydligt synlig i testet.
Varje antikropp har en unik specificitet för ett visst antigen. Antikroppen kan till och med urskilja minimala skillnader i antigenets struktur, exempelvis isomerer – det vill säga små variationer i molekylernas kemiska bindningar.
Antigener och antikroppar används inom vården för att testa en rad olika tillstånd, exempelvis graviditet. En annan viktig metod är immunofluorescens, som gör det möjligt för forskare att följa antikropparnas aktivitet genom att koppla fluorescerande ämnen till dem. Under mikroskopet kan man sedan studera hur antikropparna reagerar mot olika antigener och därmed få värdefull kunskap om immunförsvarets funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online