Vad orsakar ett autoimmunt svar? Så angriper immunförsvaret kroppen

Vad är ett autoimmunt svar?

Autoimmuna sjukdomar uppstår när kroppens immunförsval av misstag börjar angripa kroppens egna vävnader. Immunförsvarets uppgift är normalt att skydda organismen mot främmande ämnen, exempelvis bakterier och virus. Hos en frisk person kan immunsystemet skilja mellan kroppens egna celler och främmande celler. Vid autoimmuna sjukdomar förväxlar immunsystemet dock friska celler med inkräktare och bildar antikroppar som attackerar dem.

Idag finns mer än 80 kända autoimmuna sjukdomar, bland annat reumatoid artrit, lupus (SLE), multipel skleros och typ 1-diabetes. Tillsammans drabbar de en betydande del av befolkningen.

Vanliga orsaker och riskfaktorer

I de flesta fall går det inte att fastställa den exakta orsaken till varför en autoimmun sjukdom bryter ut. Forskning pekar dock på att flera faktorer samverkar:

• Genetik – ärftlig benägenhet ökar risken, särskilt om släktingar redan har en autoimmun diagnos.
• Hormonell obalans – vissa sjukdomar är betydligt vanligare hos kvinnor, vilket tyder på att hormoner som östrogen kan spela en roll.
• Miljöfaktorer – infektioner, exponering för gifter och kemikalier samt långvarig stress kan fungera som utlösande faktorer.

Kombinationen av dessa faktorer tros kunna få immunförsvaret att tappa sin tolerans mot kroppens egna vävnader och därmed starta den autoimmuna reaktionen.

Symtom att känna igen

Autoimmuna sjukdomar utgör en mycket heterogen grupp av tillstånd, och symtomen varierar beroende på vilken sjukdom och vilka organ som drabbas. Några vanliga tecken är:

• Trötthet och allmän svaghet
• Ledvärk och stelhet
• Hudutslag och rodnad
• Håravfall
• Återkommande feber eller inflammation

I vissa fall kan sjukdomarna även påverka hjärnan, nervsystemet och andra vitala organ, vilket gör tidig diagnos extra viktig.

Behandlingsmöjligheter

Behandlingen syftar oftast till att dämpa det överaktiva immunförsvaret och lindra symtomen. Det görs vanligen med läkemedel, exempelvis kortison, immunsuppressiva medel eller biologiska läkemedel. Många patienter mår dessutom bättre av livsstilsförändringar som anpassad kost, regelbunden motion och stressreducering. Med rätt behandling och god uppföljning kan de flesta leva ett aktivt liv trots sin diagnos.