När covid-19-pandemin spred sig över världen under 2020 arbetade forskare och läkemedelsbolagar i rekordfart med att ta fram vacciner och nya behandlingsmetoder. Här följer en översikt över de mest framträdande vaccinkandidaterna och behandlingarna – samt hur snart de förväntades bli tillgängliga.
Vaccinet som utvecklats av läkemedelsbolaget AstraZeneca i samarbete med Oxfords universitet bygger på en försvagad version av ett vanligt förkylningsvirus (adenovirus). Viruset har genmodifierats så att det bär på spikeproteinet hos SARS-CoV-2, vilket får immunsystemet att bilda skyddande antikroppar.
Fas 3-studierna pågick i flera länder parallellt, och resultaten väntades under senare delen av 2020 eller i början av 2021. Visade vaccinet sig vara effektivt och säkert kunde det börja användas allmänt redan i början av 2021.
Detta vaccin baseras på mRNA-teknik. mRNA-molekyler bär de genetiska instruktioner som cellerna behöver för att producera proteiner – i det här fallet instruktioner för att tillverka spikeproteinet hos SARS-CoV-2. Vaccinet utvecklas av läkemedelsjätten Pfizer tillsammans med det tyska bioteknikföretaget BioNTech.
Fas 3-studien inleddes i juli 2020, och resultaten förväntades i slutet av november eller början av december 2020. Var vaccinet effektivt och säkert skulle det kunna göras tillgängligt för allmänheten redan i december 2020.
Precis som Pfizers och BioNTechs vaccin utnyttjar även Modernas kandidat mRNA-teknik för att stimulera ett immunsvar mot SARS-CoV-2. Vaccinet utvecklas av det amerikanska bioteknikföretaget Moderna.
Fas 3-studien startade i juli 2020, och preliminära resultat visade att vaccinet hade en effekt på 94,5 procent när det gällde att förebygga covid-19. Vaccinet granskades då av tillsynsmyndigheter och kunde potentiellt godkännas för allmänt bruk i början av 2021.
Remdesivir är ett antivirusläkemedel som ursprungligen utvecklades mot ebola, men som visat lovande resultat vid behandling av covid-19. Läkemedlet verkar genom att hämma replikationen av SARS-CoV-2 i kroppens celler.
I en klinisk studie ledd av National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) i USA förkortade remdesivir återhämtningstiden för covid-19-patienter från 15 till 11 dagar. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA beviljade därefter läkemedlet ett tillstånd för akut användning (EUA) mot covid-19.
Dexametason är ett kortisonpreparat som ofta används för att minska inflammation vid olika sjukdomstillstånd, bland annat i luftvägarna. Kliniska studier har visat att läkemedlet kan förbättra överlevnaden hos svårt sjuka covid-19-patienter som behöver syrgas.
Den brittiska RECOVERY-studien (Randomised Evaluation of Covid-19 Therapy) fann att dexametason minskade dödsrisken med en tredjedel hos patienter i respirator och med en femtedel hos patienter som fick syrgas. Sedan dess har många hälsoorganisationer världen över rekommenderat dexametason vid svår covid-19.
Konvalescentplasma är blodplasma som samlas in från personer som tillfrisknat från covid-19. Plasman innehåller antikroppar mot SARS-CoV-2, vilka kan ge mottagaren ett visst skydd mot viruset vid aktiv infektion.
Behandlingen har visat lovande resultat i kliniska studier, men mer forskning krävdes för att fastställa hur effektiv den är och hur den bäst bör användas. FDA har utfärdat ett EUA-tillstånd för användning av konvalescentplasma på sjukhusvårdade covid-19-patienter.
Det är viktigt att komma ihåg att tidslinjerna för när covid-19-vacciner och behandlingar blir tillgängliga kan variera beroende på pågående kliniska studier, myndighetsgodkännanden och produktionskapacitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online