1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Antigendrift vs antigenskifte: så förändras influensaviruset

Antigendrift och antigenskifte är två olika mekanismer genom vilka influensaviruset förändras över tid. Dessa förändringar påverkar virusets förmåga att kännas igen av immunsystemet och har stor betydelse för både smittspridning och vacciners effektivitet. Här förklarar vi skillnaden mellan de två begreppen.

Antigendrift – små, gradvisa förändringar

Gradvis och kontinuerlig process: Antigendrift sker långsamt och kontinuerligt över tid. Små mutationer samlas i virusets arvsmassa, särskilt i de gener som kodar för ytproteinerna hemagglutinin (HA) och neuraminidase (NA).

Mindre förändringar: Förändringarna i virusproteiner vid antigendrift är relativt små. Mutationerna kan leda till lättare strukturella justeringar av HA- och NA-proteinerna, men den övergripande strukturen förblir i stort sett densamma.

Undandragande från immunförsvaret: De gradvisa förändringarna kan göra det möjligt för viruset att kringgå redan befintlig immunitet. Det innebär att personer som tidigare haft influensa eller vaccinerats mot den kan få ett minskat skydd mot de nya, förändrade virusstammarna. Det är därför influensavaccinet behöver uppdateras regelbundet, ofta varje år.

Antigenskifte – plötsliga och stora förändringar

Abrupt och betydande förändring: Antigenskifte uppstår när det sker en plötslig och omfattande förändring i virusets proteiner, framför allt HA- eller NA-proteinerna. Detta händer när genetiska segment från en annan influensavirusstam byts ut mot motsvarande segment i virusets arvsmassa – en process som kallas reassortment.

Stora förändringar: Förändringarna vid antigenskifte är dramatiska och kan leda till helt nya versioner av HA- och NA-proteinerna. Resultatet blir en ny influensastam som skiljer sig markant från tidigare cirkulerande stammar.

Pandemisk potential: Antigenskifte kan utlösa pandemier, eftersom den nya stammen kan infektera en stor andel av befolkningen – även de som har immunitet mot tidigare stammar. Eftersom korskyddet ofta saknas blir både befintliga vacciner och upparbetad immunitet verkningslös mot den nya pandemiska stammen. Den så kallade spanska sjukan 1918 och svininfluensan 2009 är exempel som kopplats till antigenskifte.

Sammanfattning

Antigendrift innebär små, gradvisa förändringar i virusets proteiner, vilket successivt minskar effekten av befintlig immunitet över tid – därför uppdateras influensavaccinet årligen. Antigenskifte, å andra sidan, innebär plötsliga och stora förändringar som kan ge upphov till helt nya virusstammar med potential att orsaka pandemier och smitta en stor del av världens befolkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online