
B-cellslymfom är en undergrupp av non-Hodgkins lymfom. Enligt Leukemia & Lymphoma Society finns det 30 olika typer av non-Hodgkins lymfom, och hela 90 procent av dessa utgörs av olika former av B-cellslymfom.
Lymfsystemet hjälper kroppen att försvara sig mot sjukdomar. Non-Hodgkins lymfom är en cancerform som utgår från de vita blodkroppar som bekämpar infektioner, så kallade lymfocyter.
Lymfocyter delas in i två huvudtyper: B-celler och T-celler. B-cellerna producerar antikroppar – proteiner som fäster vid bakterier och virus. Detta markerar mikroberna så att andra celler i immunförsvaret kan lockas till platsen och bryta ner dem.
Lymfom är cancerösa tumörer som uppstår i lymfknutorna när lymfocyter blir elakartade, börjar dela sig okontrollerat och tränger undan de friska cellerna. B-cellslymfom utvecklas specifikt från B-lymfocyter.
Enligt Leukemia & Lymphoma Society utgör diffust storcelligt B-cellslymfom och follikulärt lymfom tillsammans ungefär hälften av alla fall av B-cellslymfom. Diffust storcelligt B-cellslymfom står för cirka 31 procent av fallen, medan follikulärt lymfom svarar för omkring 22 procent.
Ett typiskt tecken på B-cellslymfom är en smärtfri svullnad av lymfknutor, oftast i halsen, armhålorna eller ljumsken. Vissa patienter drabbas även av så kallade B-symtom: återkommande feber, kraftiga nattsvettningar och oförklarlig viktnedgång. Trötthet och klåda kan också förekomma.
Det finns 14 olika typer av B-cellslymfom. Enligt National Cancer Institute är dessutom de flesta lymfom som uppträder efter en stamcells- eller benmärgstransplantation av icke-Hodgkinsk B-cellstyp. Behandlingen varierar beroende på typ och stadium, men består ofta av kemoterapi, immunterapi eller strålning, ibland i kombination med stamcellstransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online