Monospecifika polyklonala antikroppar genereras genom att immunisera ett djur med ett enda, väldefinierat antigen. Den resulterande polyklonala populationen känner igen flera epitop på detta ena antigen, vilket kombinerar målspecificiteten hos en monoklonal med epitopdiversiteten hos en polyklonal reagens.
Vegentliga egenskaper
- Specificitet: Binder enbart mål-antigenet; minimal kryssreaktivitet.
- Polyklonalitet: Heterogen blandning av antikroppar mot olika epitop på samma antigen.
- Hög aviditet: Multippla samtidiga bindningar förbättrar funktionell affinitet.
- Robust detektering: Tåler antigenvariation (denaturering, konformationella förändringar) bättre än monoklonala.
Applikationer
- Western blot, immunpresipitation, ELISA, immunhistokemi, flödescytometri.
- Idealisk när målet har flera isoformer eller posttranslationella modifieringar.
Överväganden
- Batch-till-batch-variabilitet (olika djur).
- Lottvalidering rekommenderas för kritiska analyser.
- Inte förnybara som monoklonala; ny immunisering behövs per lott.
Jämförelse
| Monoklonal | Monospecifik polyklonal | Konventionell polyklonal |
|---|
| Epitopigenkänning | Enkel | Multipel (samma antigen) | Multipel (kan inkludera kontaminanter) |
| Konsekvens | Hög (hybridom/rekombinant) | Måttlig (batchvariation) | Låg |
| Känslighet i denaturerande analyser | Variabel | Hög | Hög |
