Enligt Mayo Clinic drabbar fibromyalgi cirka två procent av befolkningen, och majoriteten av de drabbade är kvinnor. Även om sjukdomen inte klassificeras som en autoimmun sjukdom innebär den ofta kronisk och utbredd smärta som kan pågå i flera veckor, månader eller till och med år. Symtomen kan utlösas av en fysisk skada eller ett känslomässigt trauma, men de kan också utvecklas gradvis över tid. Det finns dock hopp – med rätt kunskap om orsaker och behandlingsalternativ går det att leva ett bra liv med fibromyalgi.
Fibromyalgisymtom kan likna symtomen vid andra tillstånd, exempelvis kroniskt trötthetssyndrom, lupus och artrit. Läkare ställer därför ofta diagnosen först efter att ha uteslutit andra sjukdomar. Utöver den kroniska smärtan drabbas många av trötthet, irritabel tarm (IBS), depression och huvudvärk.
Ett typiskt kännetecken för fibromyalgi är ömhet eller överkänslighet i vissa delar av kroppen – så kallade ömma punkter. Dessa finns bland annat i bakhuvudet, på axlarnas överdel, höfternas övre del och på insidan av knäna.
De exakta orsakerna till fibromyalgi är fortfarande okända. Sjukdomen går dock ofta i familjer, vilket tyder på en eventuell genetisk koppling. Vissa personer utvecklar dessutom fibromyalgi efter en allvarlig sjukdom eller ett känslomässigt trauma. Forskning visar också att personer med fibromyalgi ofta har en förhöjd nivå av ett hjärnkemiskt ämne som förstärker känsligheten för smärta.
Vissa faktorer ökar risken att drabbas av fibromyalgi. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än bland män, och symtomen brukar börja i tidig vuxenålder. Även ärftlighet spelar roll – har du släktingar med sjukdomen ökar det din risk. Dessutom kan ett annat kroniskt tillstånd eller en autoimmun sjukdom öka sannolikheten för att utveckla fibromyalgi.
Receptfria smärtstillande läkemedel som ibuprofen och aspirin kan effektivt lindra den smärta som fibromyalgi orsakar. Läkare kan också förskriva läkemedel som pregabalin (Lyrica) för att kontrollera symtomen. Antidepressiva medel används ofta vid fibromyalgi – de minskar både smärta och trötthet, vilket kan förbättra livskvaliteten och ge en bättre sömn.
Mindre livsstilsförändringar kan göra stor skillnad. Mental och känslomässig stress spänner musklerna och kan förvärra symtomen, liksom sömnbrist som bidrar till trötthet och smärta. Patienter rekommenderas därför ofta att sova minst åtta timmar per natt och, om möjligt, ta korta tupplurar under dagen.
Regelbunden, skonsam motion som promenader, simning och cykling har visat sig minska smärtan. En hälsosam kost – gärna fettfattig och utan koffein – kan dessutom förbättra både den mentala och fysiska hälsan.
Om du upplever långvarig, utbredd smärta tillsammans med trötthet eller sömnproblem bör du kontakta din vårdcentral. En tidig diagnos och ett individuellt anpassat behandlingsprogram kan göra det betydligt lättare att hantera sjukdomen i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online