Enterobacter cloacae är en stavformig, gramnegativ och fakultativt anaerob bakterie som förekommer allmänt i miljön och i människokroppen. Den finns naturligt på huden samt i mag-tarmkanalen och urinvägarna. Som humanpatogen kan den orsaka luftvägs- och urinvägsinfektioner. Spädbarn och äldre löper störst risk, och eftersom bakterien ofta återfinns inom intensivvården kallas den ibland för "ICU-bakterien". Som växtpatogen orsakar E. cloacae intern gulning hos papaya odlad på Hawaii. Bakterien har även använts industriellt för biologisk nedbrytning av sprängämnen samt för bekämpning av vissa växtsjukdomar, exempelvis fröröta orsakad av svampen Pythium ultimum.
I laboratorium växer Enterobacter cloacae snabbt och enkelt på standardiserade mikrobiologiska näringssubstrat. Synliga kolonier bildas vanligtvis inom 18–24 timmar vid inkubering runt 37 °C, vilket gör den till en relativt snabbväxande bakterie. På blodagar framträder kolonierna som gula, medan de på tetrazoliumkloridagar uppvisar en mörkrosa färg med genomskinlig kant. Varken purpurfärgning eller gult pigment produceras på vanliga medier.
E. cloacae etablerar sig lätt och orsakar opportunistiska infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar, i synnerhet spädbarn och äldre som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Andra riskgrupper omfattar personer som nyligen varit sjukhusvårdade i mer än två veckor, genomgått invasiva ingrepp under de senaste 72 timmarna, behandlats med antibiotika under de senaste 30 dagarna eller bär en central venkateter. Användning av bredspektrumantibiotika såsom cefalosporiner eller aminoglykosider ökar dessutom risken för multiresistenta Enterobacter-infektioner.
Hos papaya odlad på Hawaii sprids bakterien ofta via bin och andra insekter. Den stannar kvar på frukten genom hela utvecklingen men inleder sin infektionsaktivitet först när frukten börjar mogna, vilket leder till den karakteristiska interna gulningen.
Behandlingen av Enterobacter-infektioner kompliceras av att bakterierna ofta är antibiotikaresistenta. Terapin bör därför alltid planeras i samråd med specialistläkare inom infektionsmedicin. Standardbehandlingen innefattar antibiotika som betalaktamer, fluorkinoloner, aminoglykosider, trimetoprim-sulfametoxazol (TMP-SMZ), kolistin och polymyxin B.
Den interna gulningen hos Hawaii-odlad papaya hanteras i stället med icke-kemiska metoder, bland annat genom karantänbehandling med hett vatten efter skörd, vilket effektivt minskar smittrycket utan kemiska bekämpningsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online