Influensa typ A (H5N1), alltså fågelinfluensa, betraktas idag som ett av de allvarligaste hoten mot en framtida pandemi. Trots detta finns det fortfarande stora kunskapsluckor kring sjukdomen. Både den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC och Världshälsoorganisationen (WHO) arbetar intensivt med att öka kunskapen och förbereda sig för ett eventuellt utbrott.
Enligt CDC bär vilda fåglar naturligt på influensaviruset, oftast utan att själva bli sjuka. Viruset sprids dock mycket lätt till fjäderfä i industriell uppfödning, där sjukdomen ofta är dödlig. De flesta kända fall av smitta till människor har inträffat efter kontakt med döda fåglar, fågelavföring, blod eller andra kroppsvätskor.
Inkubationstiden definieras enligt International SOS som tiden från ögonblicket då smittan sker till dess att de första symtomen på sjukdomen börjar visa sig.
Den smittsamma, eller infektiösa, perioden är den tid under vilken en person kan överföra virusinfektionen till en annan person eller ett djur. Enligt CDC inleds den smittsamma perioden vid fågelinfluensa när de första symtomen visar sig och varar tills symtomen försvinner – vanligtvis i sju dagar. De flesta personer är inte längre smittsamma efter fem dagar, och vissa slutar sprida viruset redan efter två dagar.
Sedan H5N1-viruset isolerades har omkring 250 människor insjuknat i fågelinfluensa, med en dödlighet på cirka 50 procent.
WHO följer noggrant alla kända smittfall, testar både döda fåglar och sjuka människor samt analyserar virusets genetik. Det nuvarande H5N1-viruset sprids inte lätt mellan människor, men genom mutation eller genom rekombination med ett annat influensavirus skulle fågelinfluensan kunna bli lika lättöverförbar som H1N1 – den så kallade svininfluensan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online