H1N1-pandemin, allmänt känd som "svininfluensa", fick många att oroa sig för sjukdomens allvarlighetsgrad. Epidemiologiska data visade dock att både symtomen och komplikationerna vid 2009 års H1N1-stam i princip inte skiljde sig från dem vid den vanliga säsongsinfluensan.
Influensaviruset genomgår ständigt mutationer när det reproducerar sig och sprids mellan värdar. Dessa mutationer gör viruset mer motståndskraftigt mot kroppens immunförsvar och mot antivirala läkemedel. Influensaviruset H1N1 från 2009 var en muterad variant av den säsongsbetonade influensastammen – vilket är helt normalt för influensavirus.
Eftersom det är omöjligt att testa varje enskild person som söker vård med misstänkt influensa använder forskare och myndigheter ett begrepp som kallas "influensaliknande sjukdom" (ILI) som ett indirekt mått på hur stort problemet är i befolkningen. Diagnosen ILI ställs bland annat utifrån feber tillsammans med hosta eller halsont.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) var andelen patienter som sökte sig till läkare och sjukhus med influensaliknande sjukdom inte större under toppen av H1N1-utbrottet 2009 än under en vanlig säsongsinfluensa.
Med undantag för enstaka rapporter om mag- och tarmsymtom skilde sig symtomen vid 2009 års svininfluensa inte från dem vid säsongsinfluensan. De vanligaste symtomen var:
Precis som vid säsongsinfluensa löper vissa grupper med underliggande sjukdomar – exempelvis astma, diabetes, hjärt- och lungsjukdom samt graviditet – större risk att utveckla komplikationer vid både H1N1 och säsongsinfluensa. CDC och andra folkhälsomyndigheter, däribland svenska Folkhälsomyndigheten, rekommenderar därför starkt alla personer i riskgrupper att vaccinera sig. Vaccination är det mest effektiva skyddet mot allvarlig influensa och dess följder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online