Hjärnhinneinflammation (meningit) är en inflammation i hjärnhinnorna och vätskan runt hjärnan och ryggmärgen, oftast orsakad av en infektion. De flesta tillfrisknar helt utan bestående besvär, men i vissa fall kan sjukdomen leda till långvariga funktionsnedsättningar och komplikationer.
De klassiska symtomen på hjärnhinneinflammation är stel nacke, huvudvärk och feber, enligt Mayo Clinic. Andra symtom kan vara utslag, kräkningar, krampanfall, koncentrationssvårigheter och nedsatt aptit. Sök vård omedelbart om du misstänker meningit, eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt.
Vissa grupper löper större risk att drabbas av bestående effekter. Enligt Meningitis Research Foundation gäller detta patienter som behöver intensivvård, spädbarn under ett års ålder samt personer som haft bakteriell snarare än viral hjärnhinneinflammation. Den bakteriella formen är allvarligast och kräver snabb behandling med antibiotika.
Möjliga långsiktiga följder av hjärnhinneinflammation innefattar minnesproblem, koordinationssvårigheter, återkommande huvudvärk, dövhet eller andra hörselproblem, inlärningssvårigheter, cerebral pares, tal- och språksvårigheter, krampanfall samt synskada. Hur svåra besvären blir beror bland annat på vilket smittämne som orsakat inflammationen och hur snabbt behandlingen sattes in.
Ju tidigare hjärnhinneinflammation behandlas, desto mindre är risken för långsiktiga biverkningar. Enligt National Meningitis Association bör även personer som har varit i nära kontakt med en smittad person få antibiotika som skyddsåtgärd. Kontakta alltid vården direkt vid misstanke om meningit.
Det finns flera vacciner som skyddar mot hjärnhinneinflammation. Pneumokockvaccinet ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, och konjugerat meningokockvaccin ges till barn vid cirka 11 års ålder, enligt Mayo Clinic. Vaccination är det mest effektiva sättet att minska risken att insjukna – och därmed också risken för bestående komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online