Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en besvärlig bakteriestam som är resistent mot bredspektrumpenicilliner. Resistensen gör bakterien svår att behandla, och den kan vara särskilt farlig för personer med nedsatt immunförsvar. Bakterien kallas ofta bara "stafylokock", och infektionen drabbar oftast patienter inom sjukvården. Staphylococcus aureus förekommer normalt på människans hud, men ett försvagat immunförsvar till följd av operation eller sjukdom öppnar möjligheten för bakterien att orsaka sjukdom.
Stafylokocker finns naturligt på huden och orsakar infektion när sår öppnar vävnaden. Den exponerade vävnaden angrips av bakterien, vilket kan leda till hudutslag, knölar, cellulit och inflammation. De första symtomen på en stafylokockinfektion är oftast mycket lindriga. Infektionen börjar som små utslag på huden som liknar finnar. Dessa kan utvecklas till bölder eller bakteriemi (bakterier i blodet), vilket i sin tur kan leda till destruktion av hjärtklaffar (endokardit) samt skador på lungor och leder.
Riskfaktorerna är främst kopplade till ett försvagat immunförsvar. Flera andra faktorer ökar dock också risken för smitta. Kontakt med personer som använder antibiotika flitigt och har utvecklat MRSA-stammar på huden kan överföra bakterien till andra – därför är kontaktsporter där skador är vanliga en riskfaktor. En ohygienisk miljö är också en riskfaktor, eftersom bakterien då får bättre förutsättningar att mutera. Sjukhus är vanliga platser för smitta. MRSA-infektioner (kallade HA-MRSA när infektionen uppkommer inom sjukvården) är vanliga efter kirurgiska ingrepp, eftersom huden öppnats och såren kan bestå i flera dagar eller veckor.
Patienter som misstänks ha en MRSA-infektion undersöks med laboratorietester. Ett blodprov tas och skickas till ett laboratorium där bakterien odlas och testas för antibiotikaresistens. Det tar cirka 48 timmar för bakterien att växa fram i odling, varför nyare analysmetoder som snabbare identifierar bakteriens DNA håller på att utvecklas.
Behandlingsmöjligheterna är begränsade eftersom bakterien är högt resistent mot vanliga antibiotika. Behandlingen består vanligtvis av en kur med vankomycin, ett av de mest potenta bredspektrumantibiotika som finns. Bakterien kan dock vara resistent även mot detta preparat, vilket kan göra stammen livshotande. Om bakterien finns innesluten i en böld kan läkaren i stället tömma eller avlägsna den från infektionsstället, vilket gör att vankomycin inte behöver användas.
Förebyggandet av infektion är effektivt genom goda hygienrutiner. Sjukvårdspersonal bör alltid tvätta händerna noggrant och regelbundet för att förhindra smittspridning mellan patienter. När skärsår eller skrubbsår uppstår på huden ska området tvättas och täckas med antibiotisk salva. Håll såret täckt tills det har läkt helt. Desinficera dessutom ytor i hemmet med klorblekmedel och använd varmt vatten vid tvätt av sänglinne och kläder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online