Hjärnhinneinflammation, även kallad meningit, innebär att de hinnor som omger hjärnan och ryggmärgen – de så kallade hjärnhinnorna – blir inflammerade. Inflammationen orsakas vanligtvis av en infektion som sprids via blodet till vätskan runt hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan drabba personer i alla åldrar och är mycket smittsam. Vanliga orsaker är virus, bakterier, svampar eller andra mikroorganismer. Det finns flera olika typer av hjärnhinneinflammation, med varierande allvarlighetsgrad och olika behandlingsmetoder.
Viral hjärnhinneinflammation orsakas oftast av enterovirus, som sprids genom kontakt med saliv, slem eller avföring. Enterovirus förökar sig i mag-tarmkanalen och sprids sedan vidare i kroppen. Detta är den vanligaste typen av hjärnhinneinflammation och är normalt inte lika allvarlig som andra former. Viral meningit kan dessutom utvecklas till följd av andra infektioner, efter sjukdomar som mässling eller vattkoppor, eller som komplikation i samband med påssjuka.
Bakteriell hjärnhinneinflammation kan vara mycket allvarlig och orsaka hjärnskador, hörselnedsättning och andra funktionsnedsättningar om sjukdomen fortskrider och inte behandlas snabbt. Många som överlever bakteriell meningit får långvariga komplikationer, exempelvis förlamning eller epileptiska anfall. Smittan sprids via sekret från halsen och luftvägarna, särskilt näs- och halssekret från en smittad person. Även efter att antibiotikabehandling har påbörjats kan smittan överföras i upp till 24 timmar.
Svamporsakad hjärnhinneinflammation är vanligast hos personer med försvagat immunförsvar, till exempel de som lider av aids eller leukemi. Orsaken är att luftburna jästsvampceller andas in. Symtomen omfattar huvudvärk, suddig syn, förvirring, trötthet och stel nacke. Vanliga komplikationer är uttorkning, hjärnskador och hörselnedsättning, och tillståndet kan bli dödligt. Behandlingen består av svampdödande läkemedel, smärtlindring, läkemedel mot illamående samt febernedsättande preparat. Vård på sjukhus krävs oftast eftersom intravenös behandling, det vill säga dropp, ofta behövs.
Amöborsakad hjärnhinneinflammation är ovanlig, men leder ofta till döden. Infektionen orsakas oftast av amöbor som lever i stillastående eller geotermiska vattensamlingar. Man drabbas när huvudet sänks ner i vattnet och den mikroskopiskt lilla organismen tar sig in i näsan. Till skillnad från viral, bakteriell och svamporsakad meningit smittar inte denna form mellan människor. Symtomen brukar visa sig tre till sju dagar efter ett besök i en geotermisk pool. I ett tidigt skede av infektionen inkluderar symtomen huvudvärk, feber och kräkningar.
Viral och bakteriell hjärnhinneinflammation kan ge likartade symtom, vilket gör det svårt att ställa diagnos utan provtagning. Diagnosen ställs med hjälp av en lumbalpunktion, även kallad ryggvätskeprov. Vid detta test för läkaren in en tunn nål för att ta prover av vätskan runt ryggmärgen och hjärnan. En odling görs för att se om det finns organismer som orsakar sjukdomen – idag tar det dock flera dagar att få resultat från en odling av ryggvätska. Ytterligare analyser av ryggvätskan utförs för att identifiera vilken organism som ligger bakom infektionen.
Diagnostiken kan även omfatta datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) för att avgöra om hjärnvävnaden är svullen och om det finns hjärnskador, urinprov för att upptäcka eventuell urinvägsinfektion, lungröntgen och blododling för att spåra infektion, samt en biopsi om utslag förekommer på huden.
Enligt National Meningitis Association rapporteras nästan 3 000 fall av hjärnhinneinflammation per år enbart i USA. Enligt statistik från CDC, det amerikanska smittskyddsinstitutet, slutar cirka 10–12 procent av fallen dödligt, och omkring 20 procent av de drabbade får långvariga komplikationer, såsom njursjukdom, hjärnskador, hörselnedsättning eller amputation av lemmar.
Hjärnhinneinflammation är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb medicinsk bedömning. Kontakta vården omgående om du eller någon i din närhet får plötsliga symtom som hög feber, kraftig huvudvärk, stel nacke, ljuskänslighet, förvirring eller upprepade kräkningar. En tidig diagnos och snabb behandling är avgörande för prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online