Gastroenterit ("magsjuka") är inflammation av mage och tarmen som orsakar diaré, kräkningar, buk smärta. Inte influensa.
Etiologi
- Viral (70–80 %): Norovirus (vuxna), rotavirus (barn), adenovirus, astrovirus, sapovirus.
- Bakteriell: Salmonella, Campylobacter, Shigella, E. coli (ETEC, EHEC), C. difficile, Vibrio.
- Parasitär: Giardia, Cryptosporidium, Entamoeba histolytica, Cyclospora.
Överföring
- Fekal-oral: kontaminerad mat/vatten, person-till-person, fomiter.
- Zoonotisk: djurkontakt, understekt kött/sjömat.
Symtom
- Vattnig diaré (icke-blodig oftast viral; blodig antyder bakteriell/parasitär).
- Illamående, kräkningar.
- Buk kramper.
- Feber (låggrad viral; hög bakteriell).
- Matthet, myalgi, huvudvärk.
Komplikationer
- Dehydrering, elektrolytrubbning (↑ risk: spädbarn, äldre, immunförsvagade).
- Hemolytisk uremisk syndrom (HUS) med STEC (O157:H7).
- Post-infektiös IBS, reaktiv artrit.
Hantering
- Orähydrering (ORS): WHO-formel – grundsten.
- Kost: Tidig återmatning (komplexa kolhydrater, magert protein, yoghurt); undvik fettigt/kryddigt.
- Antiemetika: Ondansetron (barn >6 mdr) minskar kräkningar, IV-behov.
- Antidiarré: Loperamid (vuxna endast; undvik blodig/feber).
- Antibiotika: Endast för specifika bakteriella/parasitära orsaker (odlingsstyrd).
- Zink (barn): Minskar varaktighet/svårighetsgrad.
- Probiotika: L. rhamnosus GG, S. boulardii måttlig nytta.
Prevention
- Handtvätt (tvål, 20 sek).
- Rotavirus vaccin (spädbarn).
- Säkra mat/vatten vanor.
- Uteslut sjuka matberedare/barn från förskola.
