
MRSA – methicillinresistent Staphylococcus aureus – påvisas ofta vid provtagning från näsan. Dessa MRSA-kolonier i det som både antikens romare och dagens vårdpersonal kallar "nares" orsakar sjukdom hos så många som 25 procent av patienter som läggs in på sjukhus eller i långtidsvård. MRSA i näsan ger vanligtvis upphov till hudinfektioner, men symtomen kan uppträda på många olika ställen i kroppen.
Hudområden som infekterats av MRSA kan kännas varma vid beröring, se röda och irriterade ut samt bryta ut i varfyllda blåsor eller knutor som liknar insektsbett. Med tiden kan det drabbade området bli smärtsamt och börja läcka vätska.
Avancerade MRSA-infektioner kan orsaka bröstsmärta, huvudvärk, muskelvärk och andnöd. Patienter kan också utveckla ihållande feber och trötthet.
Även behandlade MRSA-infektioner kan sprida sig till patientens blod, ben, hjärta, leder och lungor. När flera organ blir infekterade riskerar patienten att gå i chock.
MRSA-hudinfektioner kan läka efter att de drabbade områdena tömts kirurgiskt och hållits sterila. Svårare infektioner kan svar på långvarig kombinationsbehandling med antibiotika som vankomycin, klindamycin, dokycyklin, linezolid (Zyvox från Pfizer) eller trimetoprim-sulfametoxazol. Eftersom MRSA är specifikt resistent mot meticillin och brett resistent mot många andra antibiotika kan infektionerna dock visa sig vara svårbotade. Infektioner i blodet har särskilt hög dödlighet.
För att förebygga MRSA-infektioner rekommenderar National Library of Medicine bland annat följande:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online