Cirka 25–30 procent av alla människor bär på bakterien Staphylococcus aureus, ofta kallad "stafylokock", utan att utveckla någon infektion. Äter du dock livsmedel som kontaminerats av bakterien riskerar du att drabbas av matförgiftning. Stafylokocker är dessutom en av de vanligaste orsakerna till hudinfektioner i USA.
Stafylokokkbakterier kan överleva i luft, damm och avlopp, och sprids främst via människor och djur. Bakterien kan även finnas i livsmedel, särskilt i mat som inte hållits tillräckligt varm eller kall för att hindra bakterierna från att växa och föröka sig. Många friska personer bär på bakterien, men den är särskilt vanlig bland dem som hanterar livsmedel och köksutrustning. Personer som arbetar inom vården eller kommer i kontakt med sjuka löper också större risk att exponeras, oftast via kontaminerade händer.
Forskning har identifierat tre mönster för bärarskap: vissa bär konstant på samma stam, andra bär olika stammar vid olika tidpunkter, medan en tredje grupp aldrig bär på bakterien. Fler barn än vuxna tillhör den första gruppen, som alltid bär på bakterierna.
Du kan skydda dig mot stafylokockinfektion på tre enkla sätt:
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en stam som är resistent mot de antibiotika som normalt används mot stafylokockinfektioner, vilket gör den svårare att behandla. MRSA drabbar oftast huden. En sådan infektion är vanligtvis lindrig och kan behandlas med andra typer av antibiotika samt noggrann sårvård. Eftersom färre antibiotika fungerar mot MRSA kan infektionen dock bli allvarlig om den får sprida sig, exempelvis till skelettet. I sällsynta fall kan MRSA orsaka lunginflammation, framför allt hos barn som redan har influensa och därmed nedsatt immunförsvar.
Medan vanliga stafylokocker koloniserar en stor del av befolkningen bär bara cirka 1 procent på MRSA. Bakteriestammen dök först upp inom vården, särskilt hos äldre, allvarligt sjuka och personer med öppna sår (vårdsassocierad MRSA, HA-MRSA). Numera drabbar den även personer utan vårdkontakt, ofta kopplat till trångboddhet, bristande hygien eller delade föremål (samhällsassocierad MRSA, CA-MRSA). Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC står CA-MRSA för cirka 12 procent av alla MRSA-infektioner.
Om huden skadas kan stafylokocker på huden ta sig in i såret och orsaka en infektion, oftast en lindrig sådan. Den förblir vanligtvis en mjukdelsinfektion som läker med enkel antimikrobiell behandling, men ibland blir den allvarlig. Stafylokocker som tar sig in i ett operationsår kan exempelvis spridas till blodet.
En form av hudinfektion kännetecknas av en varfylld böld (abscess) – en svullen, röd, varm och öm knöl. En något djupare infektion som kallas cellulit kan också uppstå, med rodnad, smärta och svullnad i de djupare hudlagren, oftast på armar och ben men möjlig var som helst på kroppen. Bakterien når normalt dessa djupare lager endast genom skrapsår, skärsår eller andra skador.
Lindriga hudinfektioner läker ofta av sig själva inom några veckor, men ibland krävs att bölden töms eller att patienten får antibiotika.
Staphylococcus aureus är en tålig bakterie som klarar temperaturer upp till 50 grader Celsius, höga saltkoncentrationer och torra miljöer. Den trivs bäst vid temperaturer nära normal kroppstemperatur (37 grader).
Det är inte bakterierna i sig som orsakar matförgiftningen utan det toxin de bildar – ett gift som är svårare att förstöra och kräver ännu högre temperaturer. För att förhindra toxibildning bör varm mat hållas vid cirka 60 grader. Kyla ner tillagad mat snabbt och ställ in den i kylskåpet.
Livsmedel som hanteras av många personer under tillagning, som potatis-, tonfisk- eller äggsallad, samt mat som får stå varmt en stund efter tillagning, exempelvis chili eller soppa, är särskilt utsatta. Symtomen kommer snabbt och inkluderar illamående, kräkningar och krampaktiga buksmärtor. Svårare fall kan innefatta huvudvärk, muskelkramper och fluktuationer i blodtrycket. Matförgiftning orsakad av stafylokocktoxin smittar inte mellan människor, och de flesta återhämtar sig inom några dagar.
Stafylokocker i blodet, kallat sepsis eller bakteriemi, kan orsaka chock och cirkulationskollaps som i värsta fall leder till döden. Personer med omfattande brännskador löper större risk att utveckla stafylokocksepsis. Från blodet kan bakterierna spridas till andra organ:
En ovanlig komplikation är stafylokockigt fjällningssyndrom (SSSS), som är vanligare hos barn än vuxna. Det uppstår när bakterien producerar ett exotoxin som gör att hudens olika lager lossnar från varandra. Stora, röda, vätskefyllda blåsor bildas som lätt går sönder. När de brister ser huden ut som om den bränts eller skållats, därav namnet. Drabbar syndromet ett tillräckligt stort hudområde kan det bli mycket allvarligt, till och med dödligt. Behandlingen kräver sjukhusvård med intravenös antibiotika; efter några dagar kan patienten ofta skrivas ut och fortsätta behandlingen med antibiotika i tablettform.
Ammande kvinnor kan drabbas av inflammerade bröst eller bölder, vilka kan släppa ut bakterier i mjölken.
Slutligen kan toxiskt chocksyndrom (TSS) uppstå om gifter från stafylokocker växer i ett område med lite eller ingen syre. TSS ses oftast hos menstruerande kvinnor som använder tamponger och kännetecknas av akut insättande mycket hög feber, kräkningar, diarré och muskelsmärta. Därefter följer mycket lågt blodtryck, vilket kan leda till chock och i värsta fall döden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online