Lunginflammation – symtom, diagnos, behandling och förebyggande åtgärder

Lunginflammation är en vanlig infektion som kan drabba människor i alla åldrar. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas i tid. Symtomen tenderar att vara svårare hos små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar, och komplikationer kan uppstå.

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation är en infektion i lungorna som kan orsakas av virus, bakterier eller svamp. Många har hört begreppen dubbelsidig lunginflammation och "vandrande lunginflammation" (så kallad walking pneumonia). Dubbelsidig lunginflammation avser en infektion i båda lungorna, medan vandrande lunginflammation syftar på en lindrigare form där den drabbade ofta inte ens är medveten om att hen är sjuk. Symtomen vid virusorsakad lunginflammation är vanligtvis mindre allvarliga än vid bakteriell lunginflammation, men bilderna kan variera kraftigt från fall till fall.

Inkubationstid och symtom

Symtom på lunginflammation kan dröja två till tre veckor efter att infektionen inletts. De första symtomen kan vara milda, och den smittade kan lätt tro att det bara handlar om influensa – vilket gör att vård ofta söks först när besvären förvärras. Vanliga symtom inkluderar:

• Hosta
• Halsont
• Feber och frossa
• Trötthet
• Pipande andning
• Bröstsmärta
• Andningssvårigheter
• Kräkningar
• Huvudvärk
• Aptitlöshet

Hur ställs diagnosen?

Lunginflammation diagnostiseras genom fysisk undersökning, lungröntgen och blodprov. Läkaren lyssnar på lungorna med ett stetoskop. Ofta hörs ett rosslande ljud när personen andas djupt, vilket beror på vätska i lungorna och tyder på att en inflammation finns där. En lungröntgen används sedan för att bekräfta diagnosen och bedöma omfattningen av infektionen.

Behandling och möjliga komplikationer

Vid lunginflammation ordineras vanligtvis smärtlindring och antibiotika. Den drabbade behöver mycket vila och rikligt med vätska, eftersom uttorkning lätt uppstår vid feber. Beroende på inflammationens svårighetsgrad och risken för komplikationer kan sjukhusvård krävas.

Komplikationer som kan uppstå i samband med lunginflammation är bland annat ansamling av vätska mellan lungans hinna och bröstkorgens vägg, så kallad pleuravätska. När en sådan komplikation uppstår måste vätskan ofta tömmas. Infektionen kan även sprida sig till blodbanan och påverka andra organ i kroppen, vilket gör tidig behandling extra viktig.

Riskfaktorer

Vissa faktorer ökar risken för att drabbas av lunginflammation. Dessa riskfaktorer omfattar:

• Rökning
• Hög alkoholkonsumtion
• Drogmissbruk
• Ålder 65 år eller äldre
• Nedsatt immunförsvar
• Kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom eller aids

Så förebygger du smitta

Infektionen sprids via sekret, till exempel små droppar som släpps ut vid hostning. Spridningen kan minskas avsevärt genom enkla förebyggande åtgärder:

• Håll för mun och näsa när du nyser eller hostar.
• Tvätta händerna efter att du nyser eller hostat, samt innan du äter eller hanterar livsmedel.
• Dela inte bestick, glas eller andra personliga tillhörigheter.
• Undvik nära kontakt, som att kyssa en smittad person.
• Prata med din läkare om vilka vacciner som finns mot lunginflammation.
• Ta en influensavaccination för att minska risken för infektion.
• Klä dig varmt och lämpligt under kalla årstider eller i kalla klimat.

En hälsosam livsstil spelar också en stor roll. Ät näringsriktigt och se till att få tillräckligt med sömn och vila – sömnbrist och dålig kost försvagar immunförsvaret och gör kroppen mer mottaglig för infektioner.