Antimikrobiell känslighetstestning: Principer, metoder och klinisk tillämpning

Antimikrobiell känslighetstestning (AST) avgör om en patogen hämmas eller dödas av ett antibiotikum vid kliniskt uppnåeliga koncentrationer, vilket guidar riktad terapi och stewardship.

Viktiga mått

MIC (Minimum Inhibitory Concentration): Lägsta koncentration som förhindrar synlig tillväxt (µg/mL).
MBC (Minimum Bactericidal Concentration): Lägsta koncentration som dödar ≥99,9% av inokulum.
Brytpunkter (CLSI/EUCAST): Tolkningskriterier (Känslig/Intermediär/Resistent) som kopplar MIC till kliniskt utfall baserat på PK/PD, dosering och resistensmekanismer.

Testmetoder

Metod	Princip	Primärt användningsfall
Bouillonmikrodilution (BMD)	Seriella antibiotikafördunningar i mikrotiterbrunnar + inokulum	Referensstandard; kvantitativ MIC
Agarfördunningen	Antibiotika inkorporerad i agarplattor	Referens för anaerober, kräsna organismer
Diskdiffusion (Kirby-Bauer)	Hämningszon runt antibiotikaimpregnerad disk	Rutin klinisk; kvalitativ S/I/R
Etest (Gradientdiffusion)	Färdig gradientremsa på agar	MIC för specifika organismer; bekvämt
Automatiserade system (VITEK, Phoenix, MicroScan)	BMD + fluorometrisk/kolorimetrisk tillväxtdetektering	Högt genomflöde kliniska laboratorier
Molekylär (PCR, WGS)	Resistensgen/mutationdetektering	Snabb screening; kompletterar fenotypisk testning

Påverkande faktorer

Inokulumstorlek, medium (katjonjusterad Mueller-Hinton), inkubationsförhållanden (35°C, 16–20h, 5% CO₂ för vissa organismer).
Organismspecifika faktorer: inre resistens (t.ex. Pseudomonas AmpC), förvärvad resistens (plasmider, mutationer).
Värdfaktorer: proteinbindning, vävnadspenetration, immunstatus.

Klinisk påverkan

De-eskalering från empirisk till riktad terapi (minskar resistens, toxicitet, kostnad).
Infektionskontroll (MDRO-detektering).
Epidemiologi (resistensövervakning).

AST förblir hörnstenen i antimikrobiella stewardship-program.

Infektionssjukdomar