Patogena mikroorganismer sträcker sig över fyra riken. De flesta mikrober är harmlösa eller gynnsamma; en minoritet orsakar mänskliga sjukdomar.
Bakterier (Prokaryoter)
- E. coli (STEC: O157:H7) — hemorragisk kolit, HUS.
- Staph. aureus — hud/mjukdel, sepsis, toxisk chock.
- Strep. pyogenes — faryngit, skarlaksfeber, nekrotiserande fasciit.
- M. tuberculosis — lungtuberkulos.
- N. meningitidis — meningit, sepsis.
- C. difficile — antibiotikaassocierad kolit.
Virus (Obligata Intracellulära)
- Influensa — säsongsinfluensa, pandemipotential.
- Mässling — högt smittsamt, vaccinpreventabel.
- SARS-CoV-2 — COVID-19.
- HIV — AIDS.
- HPV — cervix/orofaryngealt cancer.
- Hepatit B/C — kronisk leversjukdom, HCC.
- Rabies — nära 100 % dödlig post-symtom.
Svampar (Eukaryoter)
- Candida albicans — slemhinna/hud, invasiv kandidias.
- Aspergillus fumigatus — allergisk, kronisk, invasiv aspergillos.
- Cryptococcus neoformans — meningit hos immunförsvagade.
- Histoplasma, Coccidioides — endemiska mykos.
Protozoer (Encelliga Eukaryoter)
- Plasmodium falciparum — svår malaria.
- T. brucei — afrikansk sovsjukdom.
- E. histolytica — amöbisk dysenteri, leverabscess.
- Giardia lamblia — giardias (diarré, malabsorption).
- Toxoplasma gondii — kongenital, encefalit vid AIDS.
- Cryptosporidium — vattnig diarré, klorresistent.
Nyckelbegrepp
Patogenicitet beror på mikrobers virulensfaktorer + värdbärlighet + exponeringsdos/väg. Inte alla stammar är patogena; kommensaler kan bli opportunistiska.
