Infektiös endokardit (IE) är en livshotande infektion av hjärtats endokardiala yta, oftast involverande klaffarna (inhemska eller prostetiska). Den uppstår från bakteriemi/fungemi med efterföljande kolonisering av skadad eller abnormal endothel.
Etiologi
- Inhemsk klaff: Streptococcus viridans (subakut), Staphylococcus aureus (akut, IV-drogmissbruk), Enterokocker, HACEK-grupp.
- Protetisk klaff: S. epidermidis (tidig <1 år), S. aureus, svamp.
Riskfaktorer
- Strukturell hjärtsjukdom (RHD, MVP, bikuspidal aortaklaff).
- Protetiska klaffar, intrakardiala enheter.
- IV-drogmissbruk, permanent kateter.
- Immunosuppression, hemodialys.
Kliniska fynd (Modifierade Duke-kriterier)
- Feber (>38°C), ny/förändrad blåsljud, petechier, Osler-noder, Janeway-lesioner, Roth-fläckar.
- Emboliska fenomen (stroke, spleninfarkt), immunologiska fenomen (glomerulonefrit).
- Positiva blododlingar (typiska organismer, persistenta).
- Ekokardiografiska bevis (vegetation, abcess, dehiscens).
Behandling
- Empirisk IV-antibiotika skräddarsydd efter misstänkt organisme (t.ex. vankomycin + gentamicin + ceftriaxon för inhemsk klaff).
- Definativ terapi: 4–6 veckor IV-antibiotika baserat på känslighetstest.
- Kirurgiindikationer: Hjärtsvikt, okontrollerad infektion, emboliskt risk, abcess, protetisk klaffdysfunktion.
Prognos
Mortalitet 15–30% trots terapi. Tidig diagnostik och multidisciplinär vård (kardiologi, infektionsmedicin, hjärtkirurgi) förbättrar utfall.
