En sterilisering är en av de mest effektiva preventivmetoderna som finns, och i de allra flesta fall går det inte för en kvinna att bli gravid efter ingreppet. Det finns dock en liten risk för så kallad steriliseringsmisslyckande – det vill säga en oplanerad graviditet trots operationen. Hur stor risken är beror främst på vilken typ av steriliseringsmetod som används.
Rörbindning är den vanligaste formen av sterilisering hos kvinnor. Vid ingreppet skärs, knyts eller blockeras äggledarna så att ägg inte längre kan vandra från äggstockarna till livmodern och mötas av spermier.
Risken för graviditet efter rörbindning är mycket låg, men den är aldrig helt noll. Risken är som störst under de första månaderna efter operationen och minskar successivt med tiden. Enligt studier blir cirka 1 av 200 kvinnor gravida inom tio år efter ingreppet.
Förutom rörbindning finns andra kirurgiska metoder som ger ett ännu starkare skydd mot graviditet:
Dessa ingrepp betraktas som hundraprocentigt effektiva för att förebygga graviditet, eftersom de helt eliminerar de organ som krävs för att en graviditet ska kunna uppstå. De utförs dock sällan enbart av preventiva skäl, utan oftast på grund av andra medicinska tillstånd.
Sterilisering bör betraktas som ett permanent beslut, även om viss återställande kirurgi i vissa fall är möjlig. Om du överväger sterilisering är det viktigt att samtala med din läkare om fördelar, nackdelar och risker vid de olika metoderna, samt att diskutera alternativa preventivmetoder som kan passa dina behov bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online