Ärrbildning i tjocktarmen kan utvecklas över tid hos personer som lider av kroniska tarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra tillstånd som orsakar kraftiga mag- och tarmbesvär. Med tiden kan ärrvävnaden bli så omfattande att den hindrar eller helt blockerar tarmens passage. Om detta inträffar kan din läkare föreslå en eller flera behandlingsmetoder för att lindra inflammationen och minska mängden ärrvävnad.
Boka tid hos din läkare för en koloskopi eller proktosigmoideoskopi. Detta är en fiberoptisk och minimalt invasiv undersökning som gör det möjligt att noggrant bedöma omfattningen och placeringen av ärrbildningen i tjocktarmen.
Inflammation orsakad av inre ärrbildning kan behandlas med receptbelagda läkemedel. Alternativen inkluderar orala eller injicerbara kortikosteroider, immunsupprimerande medel, 5-aminosalicylsyra (5-ASA) samt metronidazol (Flagyl), som används för att behandla sprickor som kan uppkomma i samband med ärrbildning i tjocktarmen.
Vid allvarlig förträngning kan kirurgi bli aktuell. Vid en resektion avlägsnas den del av tjocktarmen som är blockerad av ärrvävnad, vilket återställer en fri passage genom tarmen.
Om blockeringen inte kan åtgärdas på annat sätt kan din läkare informera dig om fördelarna med en öppen eller laparoskopisk kolektomi, det vill säga borttagning av tjocktarmen. Beroende på dina behov kan operationen vara partiell eller total.
En kolostomi innebär att mag- tarmkanalen byggs om så att tjocktarmen inte längre är kopplad till ändtarmen. Avföringen leds i stället ut genom ett hål (stomi) i buken till en uppsamlingspåse.
Vid en ileostomi töms avföringen genom ett hål i buken via tunntarmen. Detta alternativ kan bli aktuellt om hela tjocktarmen måste tas bort på grund av omfattande ärrbildning.
Kom alltid ihåg att diskutera alla behandlingsalternativ noggrant med din läkare för att hitta den lösning som bäst passar din specifika situation och ditt hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online