Gallkolik är ett ålderdomligt begrepp för det som idag oftast kallas gallstensanfall. Ursprungligen syftade termen på kolik – alltså kraftiga buksmärtor – som antogs orsakas av ett överskott av galla. Tillståndet kunde kopplas till gallblåsan eller levern och ha flera olika bakomliggande orsaker. Numera används begreppet gallkolik enbart för att beskriva den intensiva smärta som uppstår till följd av komplikationer från gallsten.
Gallkolik kännetecknas av kraftig, krampartad smärta i övre högra delen av buken. Illamående är också vanligt förekommande. I vissa fall utvecklar den drabbade gulsot, det vill säga en gulaktig missfärgning av ögonvitor och hud. Smärtan kan pågå i flera timmar och sprida sig genom mitten av ryggen eller ut mot höger skuldra. Symtomen uppträder oftast efter en fettrik måltid och kommer ofta på natten.
Tillståndet uppstår vanligtvis när en gallsten – en hård avlagring som bildats i gallblåsan – flyttar sig och blockerar den gemensamma gallgången eller den cystiska gången. Resultatet är en krampartad smärta som inte släpper förrän blockeringen försvinner. Enligt Penn State Milton S. Hershey Medical Center drabbas omkring en tredjedel av alla patienter med gallsten av detta tillstånd. Risken är högre hos överviktiga personer, personer med höga kolesterolvärden, gravida kvinnor samt personer som behandlas med östrogen.
För att diagnostisera gallkolik går läkaren först igenom patientens symtom och sjukdomshistoria och utför därefter en noggrann kroppsundersökning. Ultraljud, datortomografi, magnetkameraundersökning eller andra bilddiagnostiska metoder kan användas för att studera organen och avgöra om det finns en blockering i gallgången. Läkaren kan även beställa blodprov för att upptäcka andra komplikationer av gallsten, såsom gulsot eller pankreatit.
Gallkolik behandlas oftast med smärtstillande läkemedel i kombination med kostomläggning. Personer med gallsten kan behöva äta en kost med betydligt lägre fettinnehåll än normalt. Kirurgisk borttagning av stenarna, eller av hela gallblåsan, är en vanlig åtgärd. Patienter som inte kan genomgå operation kan erbjudas läkemedel i tablettform som löser upp gallstenarna. Denna behandling tar dock lång tid och används därför inte i någon större utsträckning.
Enligt Mayo Clinic kan en fiberrik kost med huvudsakligen omättade fetter bidra till att minska risken för gallsten och gallkolik. En god näringsbalans är också viktig – personer med brist på vitamin E, vitamin C eller kalcium har en högre risk att utveckla gallsten. Dessa näringsämnen kan intas som en del av en hälsosam kost eller som kosttillskott. En högre fysisk aktivitetsnivå kan dessutom hjälpa till att förebygga gallsten. Även om övervikt ökar risken för gallsten och gallkolik innebär snabb viktnedgång också en förhöjd risk. Mayo Clinic rekommenderar därför en viktnedgång på högst cirka en halv till ett kilo per vecka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online