Ulcerös kolit (UC) ingår i gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Sjukdomen drabbar tjocktarmen och ändtarmen, där sår och inflammation orsakar bukbesvär och blodig diarré. Läkemedel kan hjälpa till att kontrollera sjukdomen, men kostförändringar kan också göra stor skillnad när det gäller att hantera symtomen.
Genom att anpassa kosten kan du ofta kontrollera symtomen och förlänga tiden mellan sjukdomens skov. Det finns ingen exakt koppling mellan specifika livsmedel och IBD, men vissa livsmedel tenderar att förvärra besvären – och detta varierar från person till person. Att föra en matdagbok och notera dina symtom samt eventuella samband med särskilda livsmedel kan hjälpa dig att identifiera vad du bör utesluta ur din kost.
UC påverkar tjocktarmen, där flytande matrester normalt återabsorberas. Eftersom tjocktarmen inte fungerar som den ska sker denna "återvinning" av vätska inte, vilket resulterar i ofta kraftig diarré. Det kan kännas olämpligt att tillsätta fibrer när du redan har lösa avföringar, men vissa fiberrika livsmedel kan faktiskt hjälpa till att binda överskottsvätskan i tjocktarmen.
Lösliga fibrer finns framför allt i stärkelserika livsmedel – till skillnad från råa bladgrönsaker och fullkorn – och kan hjälpa till att lugna och reglera mag-tarmkanalen. Fibrerna verkar i kolon genom att absorbera överflödig vätska och ge avföringen mer volym. Livsmedel som är rika på lösliga fibrer är bland annat tortillabröd, ris, pasta, vitt bröd, havregrynsgröt, korn, quinoa, majsmjöl, soja, riskli, potatis, sötpotatis, jams, morötter, kålrot, pumpa, papaya, mango och bananer.
Livsmedel som stimulerar tarmen kan öka gasbildningen och irritera mag-tarmkanalen, vilket försvårar symtomen. Bönor, rå broccoli, rå blomkål, popcorn, rå frukt, kål och brysselkål bör därför minimeras eller undvikas. En "lågrest"-diet innebär att man begränsar livsmedel som råa grönsaker, frön, majs och nötter, eftersom dessa ger mer restprodukter i avföringen och har en "skrapande" effekt i tjocktarmen. Att även undvika ämnen som stimulerar och irriterar mag-tarmkanalen – som alkohol, koffein och läskedrycker – kan underlätta symtomhanteringen.
Att äta mindre portioner men oftare hjälper ofta till att reglera tarmrörelserna och lugna hela tarmkanalen. Detta kan lindra smärtan och krampen som ofta uppstår efter måltider. Fem till sex små måltider – i stället för tre stora – underlättar matsmältningen. Att minska fettintaget och begränsa stekt och fettrik mat kan också bidra till att minska besvären, eftersom fett stimulerar mag-tarmsystemet och ofta orsakar gaser och diarré.
Crohn's & Colitis Foundation lyfter fram den växande rörelsen kring kost som hjälper tarmen att läka sig själv som ett lovande område inom behandlingen av IBD. Att komplettera kosten med linfrön eller fiskolja kan vara användbart för att minska inflammationen. Omega-3-fettsyror studeras som näringsbehandling eftersom de har antiinflammatoriska egenskaper och kan främja läkning samt hjälpa till att hantera symtomen. Probiotika (som laktobaciller eller acidofila bakterier) verkar i tarmen för att återställa balansen i tarmfloran och främja läkning.
Kom ihåg att alltid diskutera större kostförändringar med din läkare eller en dietist, så att din individuella situation och ditt näringsbehov beaktas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online