
Inflammatorisk tarmsjukdom kan vara allvarlig för den som drabbas. Inflammatorisk tarmsjukdom, eller IBD, är en samlande beteckning som omfattar två sjukdomar: ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Båda orsakar inflammation i tarmarna och ger ofta smärtsamma besvär för patienten. I USA lever idag över en miljon människor med IBD.
Den exakta orsaken till IBD är ännu okänd, men forskningen visar att sjukdomen hänger samman med immunförsvarets celler. Dessa celler finns i tarmarnas slemhinna och ska normalt skydda mot bakterier och virus som tränger in. Hos personer med IBD angriper immuncellerna dock även kroppens egna friska celler, vilket utlöser inflammationen.
Det finns dessutom en misstänkt koppling mellan rökning och ökad risk för IBD. Ärftlighet spelar en viktig roll – mellan 10 och 20 procent av alla IBD-patienter har en annan familjemedlem med samma sjukdom.
De vanligaste symtomen vid IBD är diarré, magkramper och blödningar från ändtarmen. Många upplever också ett plötsligt och akut behov av att gå på toaletten samt oavsiktlig viktminskning. Feber och smärta åtföljer ofta sjukdomen.
Andra tecken på IBD kan vara sår i munnen eller på huden, röda ögon, suddig syn samt ledvärk. Vid Crohns sjukdom kan en abscess (varbildning) utvecklas om infekterat material tar sig ut genom öppningar i huden runt analområdet.
Ulcerös kolit är en botbar sjukdom. Typiska symtom är blödningar från ändtarmen, ett starkt behov av tömning och buksmärta. Platsen och svårighetsgraden av inflammationen varierar mellan patienter, men ulcerös kolit sitter alltid i tjocktarmen. Inflammationen begränsas till tarmväggens innersta slemhinna.
Eftersom inflammationen är så avgränsad kan kirurgi vara ett alternativ vid ulcerös kolit. Vid en operation tas tjocktarmen bort, vilket eliminerar inflammationen och ger patienten en fullständig återhämtning.
Crohns sjukdom går idag inte att bota, men den kan hanteras effektivt med rätt behandling. Till skillnad från ulcerös kolit kan Crohns sjukdom förekomma i både tunntarmen och tjocktarmen. Mellan de inflammerade områdena kan det finnas helt friska partier – dessa kallas för så kallade ”skip”-lesioner (överhoppade skador).
Vissa komplikationer är unika för Crohns sjukdom:
För att ställa diagnos på IBD genomför läkaren en grundlig kroppsundersökning. Blodprover tas för att upptäcka onormala värden, exempelvis förhöjt antal vita blodkroppar som kan tyda på infektion. Ofta ombeds patienten även lämna ett avföringsprov för att utesluta andra infektioner.
Det mest tillförlitliga sättet att diagnostisera IBD är via endoskopi, en undersökning som låter läkaren direkt granska tarmkanalens slemhinna. Behandlingen anpassas efter diagnosen. Läkemedel, såsom kortisonpreparat (steroider), används ofta för att dämpa inflammationen. Om läkemedelsbehandlingen inte räcker till är kirurgi ett alternativ vid både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online