Ulcerös kolit är en kronisk tarmsjukdom som orsakar sår i slemhinnan i ändtarmen och tjocktarmen. Tarmen blir inflammerad, vilket leder till täta diarréer. Inflammationen skadar cellerna som kliner tjocktarmens insida, vilket gör att tarmen börjar blöda. Sjukdomen räknas som en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) men kan vara svår att diagnostisera eftersom symtomen liknar andra IBD-tillstånd.
Enligt National Institutes of Health är de som löper störst risk att drabbas personer mellan 15 och 30 års ålder, personer med kaukasiskt eller judiskt ursprung samt de som har sjukdomen i släkten. Ulcerös kolit går idag inte att botas, men det finns flera behandlingsalternativ som kan lindra besvären och ge ett bättre liv.
Duva av de vanligaste symtomen hos de flesta som får diagnosen ulcerös kolit är blodig diarré och buksmärtor. Enligt National Institutes of Health har ungefär hälften av alla med kolit endast lindriga symtom. Förutom buksmärtor och diarré är trötthet, aptitlöshet, ledvärk, hudförändringar och anemi (blodbrist) vanliga besvär.
Eftersom bara omkring hälften av patienterna har lindriga symtom drabbas många tyvärr av kraftigare tecken på sjukdomen. Barn kan uppleva försenad tillväxt utöver övriga symtom. Vuxna utvecklar ofta de lindriga symtomen men även återkommande feber och illamående. Vissa personer får buksmärtor och blodig diarré som är betydligt svårare än vid lindriga former av sjukdomen.
Av okända skäl kan vissa personer drabbas av allvarliga symtom utanför tjocktarmen. Tillstånd som kan uppstå till följd av ulcerös kolit inkluderar artrit (ledinflammation), ögoninflammationer, leversjukdom och benskörhet (osteoporos). Många forskare tror att detta beror på att ulcerös kolit ofta förekommer samtidigt med störningar i immunförsvaret, vilket gör att kroppen inte skyddar sig ordentligt. Stressen i att leva med och hantera sjukdomen kan dessutom förvärra vissa av dessa besvär.
Inflammationsdämpande läkemedel används regelbundet för patienter med lindrig kolit eller för dem som får återfall. Kortisonpreparat (steroider) används ibland, men rekommenderas inte för långvarig användning på grund av biverkningarna. Immunmodulerande läkemedel dämpar inflammationen och stödjer immunförsvaret. Dessa ges endast till patienter som inte svarat på tidigare nämnda läkemedel, eftersom biverkningarna kan vara ganska allvarliga.
Enligt National Institutes of Health genomgår mellan 25 och 40 procent av alla som diagnosticerats med kolit så småningom en operation där tjocktarmen tas bort. Detta kan bero på en brusten tarm, kraftiga blödningar eller annan allvarlig sjukdom. Efter att tjocktarmen och ändtarmen tagits bort följer kirurgen ofta upp med en av två ytterligare operationer:
Vid en ileostomi skapas en öppning i buken som kopplas till tunntarmen. Avföringen passerar genom öppningen till en påse som patienten bär och tömmer själv.
Vid en ileoanal anastomos bevaras en del av ändtarmsöppningen så att patienten kan få normala tarmrörelser. Kirurgen tar bort tjocktarmen och ändtarmen men behåller de yttre musklerna runt ändtarmen för detta syfte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online