Gastrit – inflammation av magslemhinan – är ett vanligt tillstånd som sträcker sig från akut, självläkande irritation till kronisk, progressiv skada. Att förstå orsaker och hantering förhindrar komplikationer som magsår, blödning eller (sällan) magcancer.
Huvudorsaker
- H. pylori-infektion: Den vanligaste orsaken globalt. Spiralformad bakterie stör slemhinans försvarsmekanismer och utlöser inflammation. Överförs oral-oral/fekal-oral.
- NSAID (aspirin, ibuprofen, naproxen): Hämmar skyddande prostaglandiner → slemhinaskada. Risken ökar med ålder, dos, varaktighet, samtidig H. pylori-infektion, steroider, antikoagulantia.
- Alkohol: Direktoxin för slemhinnan; stör barriären, ökar syraproduktionen.
- Autoimmun gastrit: Antikroppar mot parietalceller/intrinsic factor → atrofi, aklorydri, B12-brist (perniciös anemi). Associeras med autoimmun tireoidit, typ 1-diabetes.
- Gallreflux: Tillbakaströmning av duodenalt innehåll → kemisk skada.
- Stress (svår sjukdom/trauma/brännskador): "Stressgastrit" → slemhinsk ischemi → erosioner/blödning (ICU-profilaxis standard).
- Strålning/kemoterapi, infektioner (CMV, HSV, TB, svamp hos immunförsvagade), eosinofil gastrit.
Riskfaktorer
- Ålder >60 (tunnare slemhinna, mer NSAID, högre H. pylori-prevalens)
- Manligt kön (lätt ökad risk)
- Rökning (pågår slemhinnans blodflöde, läkning)
- Tung alkoholkonsumtion
- Kronisk NSAID-användning
- Autoimmuna tillstånd
- Hereditet (H. pylori-klustring, autoimmun predisposition)
Symtom
- Epigastrisk smärta/bränning (kan lindras/förvärras av mat)
- Illamående, kräkningar (kan vara blod/kaffesediment vid blödning)
- Bollning, tidig mättnad, uppstötning
- Minskat aptit, viktnedgång
- H. pylori: ofta asymtomatisk tills sår/komplikation uppstår
- Autoimmun: B12-bristsymtom (neuropati, glositt, makrocytär anemi)
Diagnostik
- H. pylori-testning: Uréandningstest (guldstandard icke-invasiv), stolpantigen, serologi (tidigare exponering), biopsi (vid gastroskopi).
- Övre gastroskopi (EGD): Direkt visualisering, biopsi (histologi: akut vs kronisk, H. pylori, atrofi, metaplasi, dysplasi). Indikerat vid alarmsymtom (ålder >60, viktnedgång, blödning, anemi, sväljsvårigheter, hereditet för magcancer) eller misslyckad empirisk terapi.
- Labsvar: B-status (anemi), B12/folat, järnstatus, H. pylori-serologi.
Behandling efter orsak
H. pylori-gastrit
- Eradikeringsbehandling (14 dagar rekommenderas): PPI + 2 antibiotika (klaritromycin + amoxicillin/metronidazol) ELLER bismut-kvadrubel (PPI + bismut + tetracyklin + metronidazol).
- Bekräfta eradikerings 4+ veckor efter avslutad behandling (andning/stolptest).
NSAID-inducerad
- Avsätt/ändra NSAID om möjligt.
- Om NSAID krävs: COX-2-selektiv (celecoxib) + PPI; eller ensam PPI (esomeprazol 20–40 mg dagligen).
- Misoprostol (prostaglandinanalog) alternativ.
Autoimmun gastrit
- Ingen kur mot atrofi. Övervaka/tillskotta B12 (injektioner/högdos peroralt), järn, D-vitamin.
- Övervakande gastroskopi för dysplasi/cancer (låg risk men ökad jämfört med allmänbefolkningen).
Allmänna symptomlindrande åtgärder
- PPI eller H2-blockerare för syraminskning.
- Små, frekventa måltider; undvik triggare (kryddigt, syrligt, friterat, koffein, alkohol).
- Rökavvänjning.
- Stresshantering.
Komplikationer & Uppföljning
- Magsår, GI-blödning, magutloppsobstruktion.
- Atrofisk gastrit → intestinal metaplasi → dysplasi → magadenocarcinom (Corres kaskad). Övervakning enligt riktlinjer (OLGA/OLGIM-stadium).
- Autoimmun: ökad risk för magneuroendokrina tumörer (typ 1 karcinoider), magcancer.
Sök gastroenterolog vid bestående symtom, alarmsignaler eller positiv H. pylori. Majoriteten av gastritfall är hanterbara; tidig insats förhindrar progress.
