Så påverkar inflammatorisk tarmsjukdom din kropp

Vad är inflammatorisk tarmsjukdom?

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en samling kroniska sjukdomar som orsakar inflammation i mag-tarmkanalen. De två vanligaste formerna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Även om båda sjukdomarna delar många likheter skiljer de sig åt beroende på var i tarmen inflammationen uppstår.

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit drabbar tjocktarmen (kolon) och ändtarmen. Sjukdomen orsakar inflammation och sår i tarmens slemhinna, vilket kan leda till buksmärtor, diarré, blödningar från ändtarmen samt viktnedgång.

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom kan drabba vilken del av mag-tarmkanalen som helst, men den sitter oftast i tunntarmen. Inflammationen ger en förtjockning av tarmväggen, vilket kan leda till buksmärtor, diarré, illamående, kräkningar och viktnedgång.

Vanliga symtom vid IBD

Symtomen varierar från person till person och kommer ofta i perioder, med lugnare faser (remission) och perioder med aktiv sjukdom (skov). Utöver magbesvär kan IBD även ge upphov till besvär utanför tarmen:

• Trötthet
• Feber
• Ledvärk
• Hudproblem
• Ögoninflammation

IBD kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Smärta, obehag och oro kring symtomen kan göra det svårt att arbeta, studera eller delta i sociala aktiviteter.

Så påverkar IBD din kropp

Inflammationen vid IBD kan skada tarmslemhinnan och störa tarmens normala funktion. Vanliga symtom inkluderar:

• Buksmärtor och kramper
• Kronisk diarré, ibland med blod
• Blödningar från ändtarmen
• Viktnedgång och nedsatt aptit
• Illamående och kräkningar
• Trötthet och feber
• Ledvärk samt hud- och ögonbesvär

Möjliga komplikationer

Om sjukdomen inte behandlas ordentligt kan allvarliga komplikationer uppstå:

• Tarmperforation (genombrutet sår)
• Fistlar – onormala förbindelser mellan tarmen och andra organ
• Abscesser (varansamlingar)
• Undernäring
• Järnbristanemi
• Osteoporos (benskörhet)
• Lever- och njurskador
• Ökad risk för tarmcancer

Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom

Det finns idag ingen bot mot IBD, men flera behandlingsformer kan lindra symtomen och förebygga komplikationer. Behandlingen anpassas individuellt och kan bestå av läkemedel, kirurgi och livsstilsförändringar.

Läkemedel

Flera olika typer av läkemedel används vid IBD:

• Aminosalicylater – minskar inflammationen i tarmen
• Kortikosteroider – dämpar akuta inflammationsskov
• Immunmodulerare – reglerar immunförsvaret
• Biologiska läkemedel – riktad behandling mot inflammationsprocessen
• JAK-hämmare – nyare tablettbehandling

Vilket läkemedel som passar bäst beror på sjukdomens svårighetsgrad och hur du svarar på behandlingen.

Kirurgi

I vissa fall behövs en operation, till exempel vid komplikationer som tarmperforation, fistlar eller abscesser. Kirurgi kan också bli aktuellt för att ta bort svårt skadade tarmavsnitt.

Livsstilsförändringar

Du kan själv göra mycket för att hantera din sjukdom:

• Ät en näringsrik och balanserad kost
• Rör på dig regelbundet
• Sluta röka – rökning förvärrar särskilt Crohns sjukdom
• Hantera stress, exempelvis genom motion eller avslappningsövningar

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har långvarig diarré, blödningar från ändtarmen, oförklarlig viktnedgång eller återkommande buksmärtor. Har du redan fått en IBD-diagnos är det viktigt med regelbundna kontroller för att följa sjukdomen och justera behandlingen. Med rätt behandling och god uppföljning kan de flesta leva ett aktivt och bra liv trots sin sjukdom.