Varför heter tunntarmen tarm? Historien bakom namnet

Varför kallas tunntarmen för tarm?

Förklaringen bakom namnet går långt tillbaka i medicinhistorien. Man trodde tidigare att tunntarmen var den enda del av matsmältningssystemet som ansvarade för att ta upp näringsämnen ur maten. Tack vare denna centrala roll kom den att betraktas som själva kärnan i tarmbegreppet – och namnet har sedan dess följt med genom århundradena.

Ordets ursprung – från latin till svenska

Inom anatomin används fortfarande latinska termer, och ordet intestinum betyder bokstavligen "inre rör" – en träffande beskrivning av tarmens form och funktion. På svenska lever begreppet kvar i medicinska uttryck som intestinum tenue, alltså tunntarmen.

Tunntarmens byggnad och funktion

Tunntarmen är ett långt och smalt rör som förbinder magsäcken med tjocktarmen. Hos en vuxen person är den omkring sex till sju meter lång och består av tre delar:

• Tolfingertarmen (duodenum) – tar emot födan från magsäcken samt galla och bukspott, vilka hjälper till att bryta ned maten.
• Tomtarmen (jejunum) – där den största delen av näringsupptaget sker.
• Krumtarmen (ileum) – färdigställer upptaget av bland annat vitamin B12 och gallsalter.

Tack vare de miljontals små utskott, så kallade tarmvilli, som täcker tarmslemhinnan blir den aktiva ytan enorm. Det gör att upptagningen av näringsämnen kan ske snabbt och effektivt.

Vitaminbildning i tarmen

Utöver sitt arbete med att ta upp näringsämnen spelar tarmen också en roll vid bildandet av vissa ämnen. Tarmflorans bakterier bidrar bland annat till produktionen av vitamin K och flera B-vitaminer, som därefter tas upp i kroppen via tarmväggen.

Sammanfattning

Tunntarmen bär namnet tarm eftersom den länge ansågs vara matsmältningssystemets viktigaste upptagningsorgan. Namnet har latinska rötter – intestinum, "inre rör" – och beskriver väl detta långa, smala och livsviktiga organ som knyter samman magsäcken med tjocktarmen.